Vanliga frågor
Grunden för dimensioneringen av gymnasieutbildningens lärokurser och studierna som hör till dem är studiepoäng i stället för kurser. Det som tidigare utgjorde en kurs omfattar nu två studiepoäng. Lärokursen för gymnasieutbildning för unga omfattar minst 150 studiepoäng istället för nuvarande 75 kurser medan lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna omfattar 88 studiepoäng istället för nuvarande 44 kurser.
De studerande får även i fortsättningen samma mängd undervisning. En studiepoäng omfattar 19 undervisningstimmar à 45 minuter medan en kurs i dagens läge består av 38 undervisningstimmar. I praktiken har de flesta gymnasier undervisningstimmar som är 75 minuter långa, vilket betyder att en kurs består av 22,8 undervisningstimmar à 75 timmar. En halv kurs, som motsvarar en studiepoäng, omfattar då 11,4 undervisningstimmar à 75 minuter.
I grunderna för läroplanen bildar de obligatoriska och nationella valfria studierna moduler med en omfattning av 1–3 studiepoäng. Av modulerna bygger man på lokal nivå upp studieavsnitt, antingen för enskilda läroämnen eller för flera ämnen gemensamt. Studieavsnitten utformas i stället för de tidigare kurserna i gymnasiet och kan vara olika till sin omfattning och form. Studierna bedöms utifrån studieavsnitten. Om det är frågan om ett studieavsnitt som inbegriper flera läroämnen, ska man ge ett separat vitsord för respektive läroämne. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne ges som ett viktat medeltal på basis av vitsorden i de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande avlagt samt på basis av antalet studiepoäng.
Kan man dela upp modulerna då man utformar de lokala studieavsnitten?
Det är inte meningen att enskilda moduler ska delas upp då man utformar studieavsnitten. Om ett studieavsnitt bildas utifrån moduler i flera läroämnen ska den studerande få ett vitsord för varje läroämne, det vill säga i praktiken utifrån modulerna i respektive läroämne. Om en modul fördelas mellan flera studieavsnitt kan det vara svårt att bilda ett vitsord. Om man ändå fördelar moduler mellan flera läroämnen ska man kunna urskilja modulerna i studieavsnitten och entydigt komma överens om bedömning.
Hur ska studieavsnitt av olika omfattning placeras in i perioderna? Ska till exempel ett studiavsnitt på tre studiepoäng fördelas mellan två perioder? Upphör studieavsnittet i mitten av den senare perioden?
Då man planerar studieavsnitten enligt de nya grunderna för gymnasiets läroplan lönar det sig också att fundera på periodsystemet på nytt och om det nuvarande systemet med 5 eller 6 perioder är fungerande. Sådana här diskussioner förs bland olika aktörer för närvarande och man försöker sprida tankarna via till exempel gymnasiernas utvecklingsnätverk Luke.