2020-talets europeiska identitet innebär aktiva, värdebaserade handlingar

Blogg
Internationalisering Erasmus+ Erasmus+ Ungdomssektorn ─ Youth in Action Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Europeiska solidaritetskåren Medborgarnas Europa Kreativa Europa
Förutom en världsomfattande pandemi har Europa också ställts inför en hel del andra globala utmaningar. EU-programmen främjar ett aktivt medborgarskap och erbjuder en konkret möjlighet att lösa utmaningar som berör individer, organisationer och lokala samfund – samtidigt som man genom internationalisering och engagemang skapar en grund för en ny verksamhetskultur.

Alviina Alametsä och Olli-Pekka Heinonen

Kahden henkilön jalat rantavedessä. Erasmus+

Coronaviruspandemin har för sin del trappat upp utvecklingen mot ojämlikhet, psykisk ohälsa, känslor av övergivenhet och andra utvecklingsförlopp såsom klimatkrisen. I sitt inledningsanförande inför Tysklands ordförandeskap konstaterade förbundskansler Angela Merkel att Europeiska unionen står inför de svåraste utmaningarna i unionens historia.

Konsekvenserna av coronaviruspandemin påverkar hela samhällen. Till exempel har kultur- och idrottssektorerna samt ungdomsväsendet lidit märkbart. För många unga har också drömmarna, framtidsutsikterna och den nuvarande situationen grusats då arbetslösheten som coronakrisen medfört har drabbat unga särskilt hårt. Undersökningar visar ändå att unga förhåller sig positivt till EU, även om de är grovt underrepresenterade i de politiska beslutsprocesserna.

Många hoppas och väntar på gemensamma åtgärder av EU när det gäller frågor som klimatkrisen, ekonomin och de mänskliga rättigheterna. Europeiska unionen har nu ett stort ansvar.

EU-programmen skapar förutsättningar att svara på utmaningarna

Att bära det här ansvaret hänför sig delvis till olika sätt att få medborgarna att agera i riktning mot de gemensamma målen. Till Europeiska unionens maktutövning hör bland annat att stifta förpliktande normer, men att stödja sig på kraftiga sanktioner och den auktoritet som en institution som EU har kan i slutändan tära på förtroendet och medborgarnas uppskattning. Ett sätt är också att vädja till människornas förnuft med hjälp av olika informationskampanjer. De kan ändå visa sig ha rätt så liten effekt, om man inte lyckas omforma tankemönstren och åsikterna.

En mindre känd men resurseffektiv och verkningsfull metod är EU-programmen, som erbjuder medborgarsamhällets aktörer stöd och resurser i arbetet med att lösa vår tids utmaningar. Via programmen är det möjligt för organisationer, såväl inom medborgarverksamhet som inom kultur, kreativa branscher, idrott samt ungdomssektorn, att få finansiering för sin projektverksamhet som främjar programmens värderingar och mål.

För att citera filosof John Dewey: ”Man kan åstadkomma något nytt endast om människorna möter det som är främmande och hanterar det tillsammans”. Att anamma ett sådant här förhållningssätt är centralt för Europas framtid.

Effekterna sträcker sig från medborgarfärdigheter till lärande organisationer och välmående lokalsamfund

Med hjälp av programmen kommer den europeiska identiteten och EU närmare medborgarna och de lokala realiteterna i en tid då internationella färdigheter utgör medborgarfärdigheter som hör alla till. Förmågan att sätta sig in i någon annans situation är inte medfödd, utan det är något man kan lära sig och öva sig på genom att bemöta olikheter, människor som tänker annorlunda än en själv och människor med en annan kulturell bakgrund.

EU-projekten kan som bäst vara insatser som har en mångfaldig effekt för att främja likabehandling och jämlikhet. Delaktigheten främjas då man i planeringen och genomförandet av projekten låter målgrupperna blir hörda och i verksamheten involverar dem som är i svagaste ställning. Olika projekt kan ge nya insikter och stöd i livssituationer som utmanar orken och det psykiska välbefinnandet. Syftet med dessa program är framför allt att ingjuta framtidstro.

Under coronaviruspandemin har medvetenheten ökat för individernas ork, men också för betydelsen av resiliens i organisationer. Det här är viktigt till exempel inom kultur-, idrotts- och ungdomssektorerna, som alla har lidit av pandemins framfart. Även i den nuvarande svåra situationen medför EU-programmen mera resurser för medborgarverksamhet och ger möjlighet för personal, organisationer och nätverk att stärka en verksamhetskultur som följer principen om en lärande organisation. Samtidigt resulterar de i bestående psykiska och sociala resurser samt eventuellt också i investeringar.

EU-programmen stärker den europeiska värdegrunden, samhörigheten och det fredliga samarbetet i Europa. Att aktivt agera i enlighet med sina värderingar handlar uttryckligen om en förmåga att uttrycka och känna till de egna värderingarna, höra andras värderingar och vara beredd och benägen att foga samman olika utgångspunkter på ett fredligt sätt för att lösa problem. EU består av sina medborgare och EU:s värderingar bekräftas genom både medborgarnas och institutionernas handlingar.

Utgångspunkten är beslutsfattarnas och institutionernas engagemang

Europaparlamentets medlemmar kan för sin egen del påverka att EU-programmen är en viktig del av den europeiska finansieringsutvecklingen också i framtiden. Utbildningsstyrelsen har i sin tur fastställt egna effektmål som man följer upp och därigenom kan bedöma hur man lyckats i den egna verksamheten. Ökad internationalisering och tolerans i det finländska samhället är en del av de fyra effektmålen.

Utbildningsstyrelsens internationaliseringstjänster för ungdoms-, kultur- och idrottssektorn stödjer de finländska aktörernas möjlighet till internationalisering, att ansöka om EU-finansiering och planera projekt – det vill säga formandet av 2020-talets europeiska identitet. Vilken vision har du och din organisation, hur kommer medborgarsamhällets aktörer att utveckla Europa under 2020-talet och vilka värderingar och insatser behöver vi för att Europa ska ha en tydlig riktning för framtiden?


Skribenter

Alviina Alametsä
Alviina Alametsä
Medlem i Europaparlamentet
Olli-Pekka Heinonen
Olli-Pekka Heinonen
Generaldirektör