Arvet från andra världskriget och uppkomsten av gemensamma europeiska värderingar

Deltagandet i Europaparlamentsvalet har minskat med cirka 40 procent och valdeltagandet är lågt i synnerhet bland unga vuxna. De finländska väljarnas tro på sina möjligheter att påverka i egenskap av medborgare i unionen är alltså inte särskilt stark.  

Enligt Eurobarometer-undersökningen från i höstas upplever dock 75 procent av finländarna EU-medlemskapet som någonting positivt, även om en minskning har skett även här. För finländarna är samarbetet med andra länder och framför allt unionens roll i försvaret av fred och säkerhet det viktigaste när det kommer till medlemskapet i unionen. Å andra sidan visar Ungdomsbarometern 2024 att ungas förtroende för Europeiska unionen har ökat under de senaste 30 åren: hälften litar på unionen i någon mån och en fjärdedel har stort förtroende för unionen.  

Hur speglas den europeiska samhörigheten i historieundervisningen i Finland och i synnerhet i behandlingen av andra världskriget? Hur ser vi på händelserna i det förflutna ur dagens perspektiv? 

Det är inte alltid smärtfritt att blicka bakåt.

I år är det 80 år sedan andra världskrigets slut. Våren 1945 firade Finland inte krigsslutet som segrare. Bakom sig hade landet fyra tunga krigsår, nästan 90 000 stupade, omfattande landavträdelser och en allians med Hitlers Tyskland som avslutades genom Lapplandskriget.  

I historieundervisningen försöker man granska Finlands agerande och val under krigen på ett neutralt sätt. Det är dock inte alltid smärtfritt att blicka bakåt. Finlands roll som ockupationsmakt i Östkarelen och behandlingen av politiska dissidenter ger också upphov till motstridiga känslor.  

Ändå skulle jag säga att minnet av krigen i Finland är starkt förknippat med berättelsen om återuppbyggnad, bevarandet av det demokratiska samhället och medborgarnas delaktighet.  

Småbarnspedagogiken och utbildningen ska stödja kritiskt tänkande hos barn och unga.

Skolans uppgift är att fostra barn och unga till aktiva medlemmar i vårt demokratiska samhälle. I bakgrunden torde det även finnas ett samhälleligt etos om att upplevelsen av delaktighet innebär en vilja att försvara värderingar som upplevs som gemensamma. Finländarnas försvarsvilja är bland de högsta i Europa. I takt med att det militära hotet ökar och det internationella klimatet hårdnar måste vi dock förhålla oss kritiskt till en eventuell militarisering av samhället.  

Småbarnspedagogiken och utbildningen ska stödja kritiskt tänkande hos barn och unga, vilket innefattar att ifrågasätta samhällsstrukturer och utmana den politiska debatten. Att stärka resiliensen hos barn och unga kan inte vara den enda lösningen i en osäker och snabbt föränderlig värld. Vi behöver gemensamma värderingar och beslutsamhet att agera i enlighet med dessa.  

Värderingar som kännetecknar Europeiska unionen är respekt för människovärdet och de mänskliga rättigheterna, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Det är ett privilegium att dela den europeiska identitet som bygger på dem med nästan en halv miljard människor.