De sista veckorna före läsårets slut skapar en bro inför framtiden

Blogg
Coronaviruset
Torsdagen den 14 maj blir avvecklingen av restriktionerna som införts på grund av coronaepidemin verklighet rent konkret, då barnen i förskoleundervisningen och eleverna i den grundläggande utbildningen återvänder till skolan och rekommendationerna om att barnen ska stanna hemma upphör att gälla. Man går från distansundervisning tillbaka till närundervisning, enligt normal lagstiftning och i enlighet med läroplanerna.

Olli-Pekka Heinonen

Olli-Pekka Heinonen

Även om lagarna och läroplanerna är bekanta från förut, ändrar tolkningen av de begrepp som dessa innehåller. Coronaviruset COVID-19 tvingar oss att på nytt definiera vad som avses med att varje elev har rätt till en trygg lärmiljö. Detsamma gäller rätten till en trygg arbetsmiljö för personalen vid skolan, enheten inom småbarnspedagogik och vid läroanstalten.

I praktiken innebär det att vi måste ändra våra verksamhetssätt med vilka vi garanterar en trygg arbets- och lärmiljö.

Planering och kommunikation har en nyckelroll

För att kunna genomföra denna förändring krävs omsorgsfull planering, och vi har på Utbildningsstyrelsen publicerat anvisningar till utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik om hur undervisningen och den övriga verksamheten ska ordnas. Anvisningarna har utarbetats i samarbete med hälsomyndigheterna och utbildningsfältet.

Vi är medvetna om att anvisningarna varken kan eller kommer att ge svar på alla detaljer som berör arrangemangen. Det är förståeligt att man av en instans skulle önska få tydliga och detaljerade instruktioner för hur man ska gå till väga i alla situationer. Slutresultatet är ändå allt annat än tydligt och fungerande. Genom att lita på varje aktörs kunnande och yrkeskompetens, samt med hjälp av en stark intern kommunikation som även omfattar eleverna och hemmen, kan vi ändå uppnå något bättre. 

I Finland bygger den grundläggande verksamhetsmodellen för hur utbildningen ska ordnas i stor utsträckning på autonomi och lösningar som man beslutar om på lokal nivå i kommunerna och skolorna. Den här modellen har visat sig vara fungerande i den normala vardagen, men även under coronakrisen då man övergått från närundervisning till distansundervisning. Det är inte samma sak att ordna undervisningen i en lite byskola som att ordna den i en stor skola med flera hundra elever i de lägre eller högre årskurserna. Därför kan man på lokal nivå besluta om lösningar som gäller de praktiska arrangemangen, och det är också ett klokt tillvägagångsätt. 

Lärarna har fortfarande stor frihet vad gäller genomförandet av målen för lärandet och undervisningen. Rektorskåren och kommunens bildningsväsen har hand om att ordna undervisningen och detaljerna kring den på det sätt som passar respektive skolas situation bäst. De har det bästa kunnandet för att besluta om de lokala lösningarna. På nationell nivå drar man upp riktlinjerna samt gränserna för de rättigheter och skyldigheter som grundar sig på lagstiftningen.

Viktigt att möta barnets och den ungas känslor

Förändringen känns stor och det är den också. Samtidigt är det bra att komma ihåg att undervisningen inte har avbrutits i något skede. Återgången från distansundervisning till närundervisning innebär ändringar i hur undervisningen ordnas, men när det gäller barnen och de unga handlar det om att lärandet ska framskrida utan avbrott. Därför är det redan nu under den sista tiden med distansundervisning viktigt att förbereda barnen och de unga på förändringarna som sker denna vecka.

Diskussionen om öppnandet av skolorna har ibland till och med förts med hårda ordalag, och det har framförts synpunkter på att de två sista veckorna av läsåret är onödiga. I de tillspetsade kommentarerna glömmer man bort att skolan och småbarnspedagogiken också handlar om att annat än att lära sig innehåll – skol- och daghemsgemenskaperna är en viktig del av barnens och de ungas liv. I dessa gemenskaper är det nu viktigt att fästa uppmärksamhet vid den psykologiska tryggheten, som en del av välbefinnandet och elevvården – att möta barnen och de unga på en emotionell nivå och att lyssna till dem då man efter en lång paus åter igen träffas ansikte mot ansikte.

Beredskap för framtiden

De kommande veckorna med närundervisning är viktiga för att bygga en bro till den inkommande höstterminen. Under de närmaste veckorna ska man också för varje elev gå igenom elevens lärande och behov av stöd med tanke på tiden efter sommarlovet. Vi vet inte hur läget med epidemin ser ut efter sommaren, men de förfaringssätt som vi nu behöver lära oss för att säkerställa en trygg lärmiljö är sannolikt nödvändiga även då. Då vi tar dem till oss redan nu kan vi bättre fokusera på lärandet under höstterminen.

När läsåret avslutas innebär det för många barn och unga också att de går vidare på sin lärstig. Förskolebarnen blir ettor, sexorna blir sjuor, eleverna i den grundläggande utbildningen blir studerande i gymnasiet eller inom en yrkesutbildning. Det här är stora förändringar och det är viktigt att förbereda sig för övergångarna innan läsåret är slut.

Att gå vidare på lärstigen är en del av utvecklingen och livet. Under de kommande veckorna är det därför viktigt att ge barnen och de unga en inblick i vad som väntar samt en tro på framtiden. I en undantagssituation fokuserar man på det som gäller just då men framför oss väntar framtiden, vars betydelse växer fram ur hoppet.


Skribent

Olli-Pekka Heinonen
Olli-Pekka Heinonen
Generaldirektör