Den grundläggande konstundervisningen reformeras tillsammans

Blogg
Utbildningsstyrelsen har fattat beslut om grunderna för läroplanen för grundläggande konstundervisning 20.9.2017. De utgjorde den sista delen av reformrundan för den allmänbildande utbildningen. I och med att grunderna offentliggörs kan det lokala läroplansarbetet nu inledas till fullo i läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning.

Matti Pietilä och Minna Harmanen

Grundläggande konstundervisning ordnas på olika håll av Finland inom nio konstområden: arkitektur, bildkonst, slöjd, mediekonst, musik, ordkonst, cirkuskonst, dans och teaterkonst. Undervisning ges både inom läroplanen för den fördjupade och allmänna lärokursen. Reformen kommer att gälla över 100 000 barn och ungdomar samt cirka 10 000 vuxna från och med nästa augusti.

Grunderna har tagits fram i nära samarbete med fältet för den grundläggande konstundervisningen. I styrgrupper och konstområdesspecifika arbetsgrupper deltog en betydelsefull grupp sakkunniga inom den grundläggande konstundervisningen. Vi fick även värdefull respons under utlåtanderundan, med hjälp av flera webbenkäter, genom personer som kontaktade oss direkt samt på olika utbildningar. Vi vill tacka alla som deltog i genomförandet av reformen! Vi fick mycket att tänka på av de olika perspektiv vi fick, och arbetsgrupperna gick igenom all respons. Som exempel på samarbetets betydelse kan man konstatera att i arbetsgrupper och många kommentarer ansågs det inte längre vara ändamålsenligt att ge sifferbetyg i den fördjupade lärokursen. I beredningen kom man till slut fram till att man avstår helt från sifferbedömning i den fördjupade lärokursen och att man i fortsättningen endast anger en verbal bedömning i betygen. Bedömningsriktlinjerna betonar betydelsen av mångsidig respons. I den allmänna lärokursen får eleven betyg för sin avlagda studier.

Lärokurserna har nu likadan struktur inom varje konstområde. På det sättet vill man stärka den grundläggande konstundervisningens ställning som en egen utbildningsform. Grunderna har även delar som är gemensamma för alla konstområden, och i dessa gemensamma delar definieras till exempel de allmänna målen för den grundläggande konstundervisningen och utgångspunkter för genomförande av undervisningen.

Läroanstalterna har fler möjligheter att planera studiehelheter jämfört med tidigare. I grunderna ges utbildningsnivåspecifikt riksomfattande mål och centrala innehåll, och utifrån dessa definierar läroanstalterna studiehelheter för sin läroplan samt mål och innehåll för dem. Därmed kan studier planeras enligt lokala behov. Om eleven byter från en läroanstalt eller en lärokurs till en annan, möjliggör tillgodoräknande av tidigare studier och erkännande av kunnande att studierna kan fortsätta smidigt.

Att delta i den grundläggande konstundervisningen innebär för eleven ett engagemang i studier inom konstområdet samt att fritid används till det också efter skoldagen. Viljan att lära sig har sin utgångspunkt hos eleven själv. Eleven är en aktiv aktör i fråga om att sätta egna inlärningsmål samt bedömningen av hur han eller hon uppnått dem. Undervisning som ges av läraren samt konstruktiv respons har en central roll i denna utveckling. En verksamhetskultur som främjar inlärning, delaktighet, välbefinnande och ett hållbart livssätt blir synlig i all verksamhet mellan läroanstaltens gemenskap och dess medlemmar. Läroplansarbetet erbjuder goda möjligheter att utveckla läroanstaltens verksamhetskultur.

Ett mångsidigare konstområde och konstundervisning utmanar även lärarna att utveckla sin egen kompetens. Läroplansarbete, utbildningar och spridning av kompetens hjälper att identifiera de starka sidorna med den nuvarande situationen och modigt prova på nya angreppssätt. Reformprocessen för läroplaner uppmuntrar även till ett givande tvärkonstnärligt arbete: spridning av god praxis, diskussioner och kamratstöd över konstgränser.


Skribenter

Matti Pietilä
Matti Pietilä
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen
Minna Harmanen
Minna Harmanen
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen