Det internationella ungdomsarbetet uppfinner sig själv på nytt

Blogg
Erasmus+ Erasmus+ Ungdomssektorn EU:s ungdomsprogram Europeiska solidaritetskåren Ungdomsväsendet
En kartläggning som gjordes om coronapandemins effekter inom ungdomssektorn ger en bredare bild av den tid vi lever i. Tron på det internationella samarbetet finns kvar och blir till och med starkare, men samtidigt behöver den internationella verksamheten delvis uppfinna sig själv på nytt – på ett ansvarsfullt sätt.

Annina Kurki

Annina Kurki

Situationen som råder på grund av den globala pandemin har krävt att projekten inom det internationella ungdomsarbetet behövt tänka om. De internationella projekten som förhåller sig öppet till omvärlden, aktivt främjar en europeisk identitet och har betydelsefulla effekter, ställdes plötsligt inför en situation där man tillsammans suktade efter förgångna tider.

Det här var kanske tankegången under en kort tid, tills man upptäckte att de internationella ungdomsprojekten inte ännu var redo att minnas det som varit. Det här är också bilden man får av enkätundersökningen som gjordes förra våren för att kartlägga hur aktörerna inom det internationella ungdomsarbetet ser på effekterna av pandemin.

Istället för miljöombyte ligger betoningen på att utbyta tankar

Resultatet av kartläggningen visar att det internationella samarbetet fortfarande upplevs som viktigt och att dess roll till och med har stärkts till följd av pandemin. Tillhörigheten till gränsöverskridande gemenskaper har stärkt känslan av solidaritet. Å andra sidan uppger deltagarna i enkätundersökningen att de även har observerat kritiska röster då man talar om mobilitet, både i den närmaste omgivningen och i det politiska klimatet.

De som arbetar med internationella projekt är särskilt medvetna om situationens allvar. Begränsningarna som gäller den fysiska mobiliteten har fått aktörerna att fundera på nya sätt att skapa kontakter och agera i en internationell kontext. Möjligheten att konkret se och uppleva olika platser och kulturer anses fortfarande vara en viktig och fostrande upplevelse för unga, men i denna nya situation har själva kärnan i verksamheten också blivit tydligare – istället för att byta miljö framhävs betydelsen av att byta tankar med varandra.

Även om enkätsvaren fokuserade på konsekvenserna av den fortfarande pågående pandemin, lyftes även miljö- och klimatfrågor upp som stora teman, och hur dessa kan beaktas i genomförandet av olika projekt. Respondenterna reflekterar å ena sidan över klimateffekterna av resorna som ingår i internationella projekt, å andra sidan över den nytta som deltagarna och gemenskaperna har av verksamheten. En hållbar och ansvarsfull verksamhet väger mycket. Det här innebär ändå inte att man skulle vara beredd att avstå från de internationella projekten, utan att man med snabb tidtabell har ändrat och anpassat sina verksamhetssätt.

Organisationerna som utnyttjar finansieringsmöjligheterna som finns inom internationellt ungdomsarbete har reagerat snabbt och skapat sig en ny profil. Även EU:s ungdomsprogram Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren har anpassat sig till den nya situationen. Allt fler internationella projekt tillämpar även virtuella verksamhetssätt, som ger möjlighet att möta hela världen via den egna mobila enheten. I fokusområdena för EU:s nya ungdomsprogram, som för närvarande planeras, lyfter man allt tydligare fram digitaliseringen, gröna teman och ekologiska lösningar.

Behov av diskussion om uppskattningen för och effekterna av det internationella ungdomsarbetet

Man förhåller sig ändå försiktigt optimistisk gentemot de nya formerna av internationell verksamhet. På fältet dämpas aktörernas iver av oron över pandemins långtgående effekter. Utöver pandemin finns också en oro över att såväl klimatet som attityderna blivit hårdare, och man frågar sig hur den svaga ekonomiska situationen inverkar på resurserna. En diskussion om pengar och värderingar är alltså att vänta: vad ska man satsa på och vad upplevs som viktigt?

Nu om någonsin är det viktigt att synliggöra resultaten av ungdomssektorns internationella projekt. Vi behöver glädja oss över de positiva effekter de haft och påminna såväl oss själva som våra medmänniskor om att det i internationella projekt är viktigt att tänka på hur verksamheten kan genomföras på ett ansvarsfullt sätt när det gäller miljö, hälsa och ekonomi. Vi behöver fortfarande de goda och viktiga erfarenheter och upplevelser vi får av projekten samt en öppen världssyn och stöd av varandra. Det internationella ungdomsarbetet är ett ypperligt redskap för det här. Det bästa är ju ändå att ansvarsfulla förfaringssätt betonas och synliggörs allt mer i verksamheten!

 Enkäten om coronaepidemin som skickades till fältet av internationaliseringstjänsterna för ungdomar

VAD? Enkäten bestod av flervalsfrågor och öppna svarsfält som berörde coronapandemins effekter på den internationella verksamheten inom ungdomssektorn och respondenternas syn på internationaliseringen.

NÄR? I juni 2020

VEM? Besvarades av en mångsidig skara på 94 respondenter, av vilka...

  • fler än hälften var personer som arbetar inom ungdomssektorn, en knapp tredjedel var chefer eller ledare inom ungdomsarbete och en dryg tiondedel var privatpersoner.
  • den största gruppen var mellan 30- och 59-åringar, medan ungefär en fjärdedel var under 30 år och cirka 6 procent var över 60 år fyllda.
  • nästan 80 procent hade personliga erfarenheter av internationell verksamhet, ungefär 70 procent hade deltagit i projekt som ordnats inom ramen för EU:s ungdomsprogram och ungefär 65 procent företrädde organisationer som arbetar med internationellt samarbete.
  • en dryg fjärdedel var från huvudstadsregionen, en annan fjärdedel från stora eller medelstora städer och resten från olika mindre orter.
  • majoriteten företrädde en organisation som verkade lokalt eller nationellt, en del hade även ett regionalt eller internationellt verksamhetsområde.

Skribent

Annina Kurki
Annina Kurki
Programsakkunnig