En fungerande yrkesutbildning – en fråga om vilja

Blogg
Under hösten har yrkesutbildningen kritiserats av olika orsaker. Än fungerar den inte ur de studerandes perspektiv, än duger den inte för arbetslivet eller lärarna och ibland är den annars bara dålig – huvudsaken är att man får säga sitt. Förvånansvärt ofta blir grundorsaken till kritiken oklar och ogrundad. Alternativa lösningar föreslås sällan.

Anni Miettunen

Vad är det då som kritiseras? Att lagstiftningen ställer studerande i olika ålder i en jämlik situation i studierna? Att de som klarar sig mer självständigt kan avancera fortare, så att de som behöver mer stöd kan få det? Att den nya yrkesutbildningen riktar blickarna mot framtidens arbetsliv? Kanske man är rädd för det som är nytt och som man inte känner till. Då är det lätt att hålla fast vid det gamla.

Yrkesutbildningen styrs av en lagstiftning. Den beaktar studerande i alla åldrar utgående från deras egna utgångspunkter. Nyckelorden är bland annat kundorientering, kompetensinriktning, identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande, personliga lärstigar och kontinuerligt lärande. Arbetslivets aktörer är allt mer delaktiga i hela processen. Arbetskraftsutbildningen hör också till helheten. Med reformen vill man stärka möjligheterna att anställa och bli anställd. Målet är att yrkesutbildningen ska ge mer effekter ur individens, arbetslivets och samhällets synvinkel.

Många studerande, representanter för arbetslivet, lärare samt utbildningsanordnarnas och läroanstalternas ledare anser att reformen är bra. I media får de negativa nyheterna ändå mer plats, men de ger inte en heltäckande bild av yrkesutbildningens vardag.

Enligt AMIS 2018-undersökningen som gjordes av studerandeorganisationen Osku ry är 91 % av de studerande stolta över att de studerar inom yrkesutbildning. 87 % uppger att deras kunnande har förbättrats genom lärande på arbetsplatser. 86 % tror att de kommer att klara sig bra i livet. I nyheterna valde man ändå att lyfta fram att färre var nöjda med undervisningen än tidigare. 77 % uppgav att de var nöjda med undervisningen, jämfört med två år innan då siffran var 11 procentenheter högre.

Mycket behöver utvecklas, men allting har inte med reformen att göra. Undersökningen gjordes i våras då vi hade levt med de förändringar reformen medfört i några månader. Vi behöver mer noggrann information om varför studerande inte är lika nöjda med undervisningen som tidigare. Först då kan vi lösa frågan.

Man går i utbildning för att lära sig. Detta gäller också reformen. Den är en fem år lång resa och bakom oss har vi knappt ett år. Genom de erfarenheter, utredningar och förfrågningar som vi får om den nya yrkesutbildningen lär vi oss mer om personlig tillämpning, undervisning, lärande på arbetsplatsen, handledning, studiehandledning, särskilt stöd och bedömning. Detta ger oss kännedom om den nuvarande fördelningen av resurser är tillräcklig eller om det finns behov av att se över den.

Förändringen förutsätter att vi kan utveckla oss på alla nivåer, allt från ledarskap till administration och undervisning. Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med Utbildningsstyrelsen riktat 60 miljoner euro till ett stödprogram för att genomföra reformen under åren 2017–2020. I programmet utvecklar man verksamhetssätt, processer, lärarskap, undervisning och handledning samt satsar på att minska andelen som avbryter studierna och på att förebygga utslagning.

Reformen av yrkesutbildningen grundar sig på samarbete. Redan under beredningen skapades mellan de olika aktörerna ett interaktivt sätt att arbeta. Det här lade grunden för ett utvidgat samarbete för att genomföra och vidareutveckla reformen.

Det var bra att riksdagen i samband med godkännandet av lagen förutsatte att man skulle följa upp och utvärdera genomförandet av reformen och resurserna för den. Vi har en chans och rentav en plikt att skapa en fungerande och ännu bättre yrkesutbildning genom att tillsammans utveckla den. Det här förutsätter konstruktiv kritik, respekt för varandra och ömsesidig kundorientering. Framför allt ska vi visa uppskattning för de studerande och yrkeskunnandet i stort.

Tillsammans får vi det att fungera. Vi kan om vi vill.


Skribent

Anni Miettunen
Anni Miettunen
Direktör