En fysiskt aktiv livsstil grundar sig på glädje av att röra på sig

Blogg
Välbefinnande Lärare och pedagogisk personal Grundläggande utbildning Idrott och sport Gymnastik

Matti Pietilä

Kuvituskuva: Lapsia urheilukentällä

Undervisnings- och kulturministeriet offentliggjorde de nationella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och unga den 7 april 2021. För barn och unga mellan 7 och 17 år rekommenderas minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande motion varje dag, på det sätt som är lämpligt för individen och med beaktande av hens ålder. Enligt rekommendationerna bör man undvika långa stunder av stillasittande.

Den finländska skolgymnastiken stöder för sin del de nya nationella rekommendationerna om fysisk aktivitet, eftersom skolgymnastiken har en särskild uppgift att lära barnen och de unga att röra på sig samtidigt som de utvecklas genom att röra på sig.

Skolgymnastikens uppdrag

I Finland finns på nationell nivå en oro över att den fysiska aktiviteten har minskat bland barn och unga. Det sker ändringar i de ungas motionsvanor, i synnerhet under puberteten, då den fysiska aktiviteten vanligtvis minskar. I dag har motion och fysisk aktivitet en allt större roll i att stödja barnets och den ungas mångsidiga uppväxt och utveckling samt främja det helhetsmässiga välbefinnandet och lärandet.

Ett av de mest centrala målen för skolgymnastiken i dag är att stärka elevernas inre motivation att röra på sig. Det här eftersträvas genom att skapa positiva upplevelser och genom att stärka elevernas känsla av att de kan och klarar av att röra på sig på olika sätt. Olika gymnastikuppgifter, motionsformer och -grenar ses som aktiverande redskap som främjar förverkligandet av målen som ställts upp för undervisningen.

Målen och innehållen för undervisningen i gymnastik delas in i följande tre delområden: fysisk, social och psykisk funktionsförmåga. Läroämnet gymnastik kan inte längre bara ses som en möjlighet att utveckla färdigheter i gymnastik och förbättra den fysiska konditionen. Målet för skolgymnastiken är att mångsidigt stärka funktionsförmågan, vilket ökar elevernas tilltro till sig själva och hjälper dem att klara av olika aktiviteter i vardagen. Skolgymnastiken ger också en grund för att kunna njuta av att röra på sig – oavsett om man utövar motion och rör på sig på egen hand, tillsammans med kompisar eller i samband med verksamhet som en idrottsförening ordnar.

En inre motivation i gymnastiken

Ett flertal undersökningar har visat att den inre motivationen är den viktigaste nämnaren för att lära sig, för att trivas med en viss aktivitet och för att vilja fortsätta med den. En bra inre motivation ger alltså upphov till ett helhetsmässigt välbefinnande. Hörnstenarna för den inre motivationen är upplevelsen av autonomi, av att man kan och klarar av samt en känsla av social samhörighet.

Med upplevd autonomi avses en känsla av att man kan göra val som berör ens egna handlingar och att man kan delta i beslut. Upplevelsen av att man kan och klarar av handlar om personens tro på att hen har tillräcklig förmåga att klara av olika uppgifter. Den sociala samhörigheten innebär personens känsla av att hen är en bestående del av en grupp.

De här anses vara grundläggande psykologiska behov, som människan försöker uppfylla i den dagliga samverkan med andra i sin närhet. Om dessa grundläggande behov uppfylls, utvecklas en positiv motivation som ger eleven en känsla av inre motivation också för skolgymnastiken. I skolgymnastiken främjas elevernas inre motivation med hjälp av positiva upplevelser i anslutning till de enskilda gymnastiklektionerna och genom att stödja en fysiskt aktiv livsstil.

Gymnastik är ett läroämne som främjar välbefinnandet

Gymnastiklärarens arbetsbild har förändrats från att förmedla kunskaper och färdigheter om gymnastik till att på ett helhetsmässigt sätt främja elevernas välbefinnande. Det centrala målet för den fysiska fostran ska vara att den högklassiga finländska skolgymnastiken stöder och uppmuntrar varje elev och studerande att leva ett bra liv.

Karakteristiskt för undervisningen ska vara en fungerande kommunikation och undervisningen ska grunda sig på spel och lek som präglas av att man värdesätter sig själv och andra. Det handlar om glädje av att röra på sig, att ha roligt och att visa omsorg för andra samt att ha ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen och till andra människor.

De vuxna i hemmet samt lärarna och tränarna har i uppgift att skydda, värna om och ge näring åt barnets kropp, sinne och själ. Det är alltså de vuxnas uppgift i skolan, eller till exempel inom motions- och idrottsaktiviteter, att hjälpa barnet eller den unga framåt och att komma förbi de hinder som håller tillbaka hens framsteg och utveckling. Barnet utvecklas då hen får beröm och uppmuntran barnet tynar bort om hen förminskas och förödmjukas. Makten som en vuxen har i förhållande till ett barn är stor och har långtgående effekter.

Till exempel bevaras inte våra fysiska egenskaper, såsom uthållighet, snabbhet, styrka och rörlighet, utan vi behöver alla hela tiden upprätthålla dem. Det mest centrala i gymnastikundervisningen är att eleverna uppmuntras till fysisk aktivitet, att modigt pröva på olika uppgifter i gymnastiken och att försöka sitt bästa. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ska undervisningen sträva efter att stärka elevernas positiva upplevelser av sin egen kropp och av att kunna och klara av inom gymnastiken. På det här sättet kan man sträva efter att öka den fysiska aktiviteten som barnen och de unga utövar frivilligt på egen hand.

Barn och unga som har en inre motivation att röra på sig gör oftast sådana val i livet som leder till en fysiskt aktiv livsstil. Och det här är väldigt viktigt inte bara för det enskilda barnet eller den unga utan också för folkhälsan och samhällsekonomin i hela Finland.

 


Skribent

Matti Pietilä
Matti Pietilä
Undervisningsråd