En stark småbarnspedagogik bidrar till barnets bästa

Blogg
Småbarnspedagogik
Det som är betydelsefullt för barnet sker här och nu. Det vi gör i dag påverkar barnets liv också i framtiden. Reformen av lagen om småbarnspedagogik framskrider snabbt och riktlinjerna för utvecklingen börjar bli tydliga. Regeringens proposition till ny lag om småbarnspedagogik stärker fokuset på barnets bästa i allt större utsträckning. Men hur försäkrar man sig om den lilla människans bästa såväl i beslutsfattandet som i den dagliga verksamheten? Svaren är inte alltid entydiga eller enkla.

Kati Costiander och Kirsi Tarkka

Lagstiftningen om småbarnspedagogik utgör grunden för vad som anses vara viktigt i det finländska utbildningssystemet. Regeringens proposition samlar ihop den tidigare splittrade lagstiftningen om småbarnspedagogik till en mer enhetlig och tidsenlig helhet. Målet är att utveckla personalens kompetens samt att höja småbarnspedagogikens kvalitet och effekt.

En högklassig småbarnspedagogik har en positiv inverkan på barnets välbefinnande och lärande. Den bidrar även till att minska ojämlikheten. Därför borde varje barn ha jämlika möjligheter att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. I handledning av trygga och kompetenta yrkesmänniskor kan barnet växa, utvecklas och lära sig om sig själv och världen samt hitta sin potential.

I lagpropositionen har man skrivit in skyldigheten att skydda barnet från våld, mobbning och andra trakasserier. Denna viktiga och starka inskrivning stärker barnets rätt till en bra barndom. Syftet med tillägget är att man ska bli medveten om mobbning, trakasserier och våld, att man ska förebygga detta och ingripa allt mer planmässigt.

Med tanke på utvecklingen av småbarnspedagogikens verksamhetsformer är det viktigt att de definieras tillräckligt tydligt även på lagstiftningsnivå. Det är positivt att de lagparagrafer som tillämpas på öppen småbarnspedagogik definieras noggrant i lagförslaget. Familjedagvård som en verksamhetsform inom småbarnspedagogiken har fått bara lite uppmärksamhet i lagförslaget. Till exempel i fråga om de mål i lagen som betonar pedagogik är familjedagvård fortfarande jämställt med den småbarnspedagogik som genomförs på daghem. Här har man inte tagit hänsyn till olika utbildningskrav för familjedagvårdare.

Behörighetskraven för daghemsföreståndare har preciserats i lagen. Daghemsföreståndare är professionella inom ledarskap. I och med att grunderna för planen för småbarnspedagogik är förpliktande förutsätts i arbetsuppgiften starkare pedagogiskt ledarskap samt utveckling av personalens kompetens.

Lagändringen skulle ha betydande effekter särskilt på arbetsbeskrivningarna för dem som arbetar på daghem. Det ligger i allas intresse att personalens utbildning och kompetens utnyttjas på bästa möjliga sätt för att stödja barnens uppväxt, utveckling och lärande. Nu om någonsin behövs ett starkt mångprofessionellt samarbete för att säkra barnets bästa.

Lagen om småbarnspedagogik intresserar, inspirerar och väcker känslor. Vi vet inte exakt hur småbarnspedagogiken kommer att se ut i Finland år 2030. Vi kan emellertid försöka ta en titt in i framtiden och blicka lite längre fram i tiden. I bästa fallet kan man genom gemensamma diskussioner försöka skapa gemensam förståelse för utveckling av småbarnspedagogiken.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik som utarbetats av Utbildningsstyrelsen konkretiserar målen i lagen. Grunderna är ett dokument som följer tiden och den nya lagen kommer också för sin del att påverka dem. Det behövs en genuin dialog, modiga beslut och kloka gärningar, så att barnets bästa förverkligas såväl i beslutsfattandet som i småbarnspedagogikens vardag.


Skribenter

Kati Costiander
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen
Kirsi Tarkka
Specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen