Ett starkt kunnande i naturvetenskaper och matematik är ett trumfkort inom de tekniska branscherna

Blogg
Yrkesutbildning De tekniska områdena
I den här bloggtexten reflekterar sakkunniga inom yrkesutbildning på Utbildningsstyrelsen över hur man inom de tekniska branscherna i yrkesutbildningen kan stödja de studerandes kunnande i naturvetenskaper och matematik.

Jaana Villikka-Storm, Jarno Pöntinen och Sanna Laiho

Jarno Pöntinen, Jaana Villikka-Storm och Sanna Laiho.

Betydelsen av kunnande i naturvetenskaper och matematik blir särskilt tydlig inom de tekniska branscherna. Kunnandet stöder de studerandes färdigheter i arbetslivet, där förståelsen för teknik och matematik är central i många yrken, särskilt inom branscher som el- och automation, maskin- och produktionsteknik, processindustrin och byggnadsbranschen. Kunnandet i naturvetenskaper och matematik främjar även en ekologiskt och ekonomiskt hållbar tillväxt samt den gröna omställningen. Därtill ger kunnandet de studerande färdigheter att förstå och tillämpa principerna för hållbar utveckling i praktiska arbetsuppgifter.

Ett starkt kunnande i naturvetenskaper och matematik är även ett trumfkort vid ansökan till fortsatta studier. Enligt höstens Amisbarometer (enkät som riktar sig till de studerande inom yrkesutbildning) planerar 35 % av alla studerande inom yrkesutbildningen att söka sig till fortsatta studier. Av dem som inleder tekniska studier inom yrkeshögskoleutbildning har redan hälften en yrkesutbildning på andra stadiet som grundutbildning. Det här är bra med tanke på att målet på nationell nivå är att öka andelen unga med högskoleutbildning till närmare 50 procent. Även yrkesutbildningen ger en god grund för högskolestudier.

Med tanke på färdigheterna för fortsatta studier och kompetensbehoven i arbetslivet är det viktigt att det i alla yrkesinriktade examina ingår tillräckligt kunnande i matematik och naturvetenskaper. Inom flera tekniska branscher skulle det ändå finnas behov av ett djupare kunnande i matematik och naturvetenskaper än det som ingår i de obligatoriska målen för kunnandet i delområdena av de gemensamma examensdelarna i de yrkesinriktade grundexamina.

Det är viktigt att utbildningsanordnarna stöder de studerande i att stärka sitt kunnande i naturvetenskaper och matematik. Som tur finns det många olika sätt att utveckla sitt kunnande på.

Lokala mål för kunnandet i de gemensamma examensdelarna öppnar upp för en mer skräddarsydd utbildning

I de yrkesinriktade grundexamina utvecklar och stärker man kunnandet i naturvetenskaper och matematik både inom de yrkesinriktade och de gemensamma examensdelarna. Delområdena av de gemensamma examensdelarna ger de studerande allmänbildning och färdigheter för fortsatta studier. Även i de yrkesinriktade examensdelarna ingår det kunnande i naturvetenskaper och matematik som är centralt i de kommande arbetsuppgifterna.

Den teoretiska förståelsen av matematik och naturvetenskaper är viktig i många arbetsuppgifter i dagens arbetsliv. Inom det tekniska området kan man till exempel stöta på värmeutvidgning och korrosion samt termodynamiska fenomen. För att fördjupa förståelsen av de här fysiska och kemiska fenomenen kan utbildningsanordnarna erbjuda de studerande lokala mål för kunnandet i de gemensamma examensdelarna. I en yrkesinriktad grundexamen kan det ingå så mycket som 8 + 25 kompetenspoäng valbara mål för kunnandet i delområdena av de gemensamma examensdelarna.

Lokala mål för kunnandet i de gemensamma examensdelarna är även ett utmärkt sätt att erbjuda mer teoretiskt kunnande i sådana fall där det ännu inte finns några konkreta arbetsplatser och branschen fortfarande är under utveckling. Inom batteriindustrin kommer man till exempel att behöva fördjupat kunnande i batterikemi. Inom väteekonomin uppstår just nu nya arbetsplatser, där det i sin tur kommer att behövas kunnande om väte för att produktionen och ibruktagandet i trafiken och i industriella processer ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Då processer inom industrin elektrifieras kan de anställda behöva mer kunnande om elektricitet och hur den fungerar, så att de nya produktionsprocesserna kan införas på ett säkert sätt.

Vi uppmuntrar utbildningsanordnarna att fundera över hurdana helheter och utbildningsvägar de skulle kunna bygga upp utgående från lokala mål för kunnandet i de gemensamma examensdelarna med sikte på att stärka de studerandes kunnande i naturvetenskaper och matematik samt svara på behoven av kunnande i arbetslivet. Utbildningsstyrelsen ger gärna stöd på området och kan också delta i utarbetandet av mål för kunnandet tillsammans med arbetslivet och utbildningsanordnarna.

Gymnasiestudier och högskolestudier kan bakas in i en yrkesinriktad examen

Den studerande kan stärka sitt kunnande i naturvetenskaper och matematik genom att avlägga gymnasiestudier och högskolestudier som bakas in i en yrkesinriktade grundexamen. Gymnasiestudierna kan ge ett djupare kunnande i naturvetenskaper och matematik, som den studerande sedan kan tillämpa i de praktiska studierna inom yrkesutbildningen.

Yrkeshögskolorna erbjuder också öppna studier som studerande inom yrkesutbildningen kan använda för att stärka sitt kunnande i naturvetenskaper och matematik. Det här är ett bra alternativ särskilt om den studerande har planer på att fortsätta studera efter att hen avlagt en yrkesinriktad grundexamen.

Vill man som utbildningsanordnare stärka de studerandes kunnande i naturvetenskaper och matematik finns det alltså flera olika alternativ att tillgå. Genom en smidig studiehandledning och karriärvägledning säkerställer man att de studerande får kännedom om de här alternativen och kan beakta dem i sina framtidsplaner. På så sätt kan den studerande välja rätt med tanke på den kommande arbetskarriären och eventuella fortsatta studier.


Skribenter

Jaana Villikka-Storm
Överingenjör, Utbildningsstyrelsen
Jarno Pöntinen
Överingenjör, Utbildningsstyrelsen
Sanna Laiho
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen