Finland har ett allt större behov av invandring
Harri Lähdekorpi
Vi finländare är vana att höra att invandrare kommer till Finland i jakt på ett bättre liv. Vi borde dock granska orsakerna till att man söker sig till Finland i större utsträckning och inkludera en grupp i granskningen som inte uppmärksammas särskilt mycket i debatten om invandring: internationella studerande.
I takt med att den finska befolkningen åldras är vår ekonomiska tillväxt i allt högre grad beroende av skattebetalare som kommer till Finland från andra länder. Över 50 procent av alla internationella studerande som tar examen vid en högskola i Finland hittar sysselsättning i Finland, vilket är ett bra resultat jämfört med andra länder i väst.
Dessutom bidrar studerande som kommer från länder utanför EU- och EES-området redan under studietiden årligen med tiotals miljoner euro till den finländska högskolesektorn. Större intäkter för statskassan är även drivkraften när högskolorna år 2026 blir skyldiga att till fullt belopp debitera kostnaderna för utbildningen av de studerande själva. I fortsättningen måste vi finländare alltså ännu bättre kunna motivera för internationella examensstuderande varför det lönar sig att utbilda sig just i Finland.
Konkurrensen är hård om just de studerande som Finland behöver.
I uppgifterna i Utbildningsstyrelsens statistiktjänst Vipunen syns redan oroväckande tecken och finländarna har inte råd att tänka sig att det finns en strid ström av kompetenta personer som bara väntar på att få komma till Finland för att studera.
Vid de finländska högskolorna har examenskapaciteten utökats med tusentals nybörjarplatser för studerande med främmande språk som modersmål under de senaste åren, men antalet internationella examensstuderande som inleder sina studier har inte ökat i motsvarande grad och platser har förblivit obesatta.
Relativt och absolut sett har flest obesatta platser under 2022–2024 funnits inom teknik och databehandling. Detta är särskilt oroande, eftersom man i flera år har kunnat se att det finns ett behov av att satsa på dessa branscher i de nationella strategierna för att attrahera kompetent utländsk arbetskraft.
Av statistiken framgår att de finländska högskolorna visserligen har många internationella sökande, men allt färre erbjuds en studieplats. Orsakerna till att de sökande inte erbjuds en studieplats är ofta svaga kunskaper i engelska eller att behörighet att söka studieplatsen saknas.
Bland dem som får en studieplats tar allt färre emot den erbjudna platsen, eftersom de hellre väljer ett mer attraktivt land för sina högskolestudier.
Det finns alltså inte tillräckligt många sökande som uppfyller kvalitetskraven och deras antal kommer inte heller att öka, om man inte bättre kan övertyga de studerande som klarat antagningsförfarandet att ta emot den erbjudna studieplatsen.
Finland måste snabbt stärka sin ställning i konkurrensen om internationella studerande. Detta kräver noggrann analys av internationella studerande som grupp och omsorgsfull marknadskommunikation till målgruppen.
Vi behöver bättre stödtjänster och ett tydligt budskap om att Finland erbjuder arbete och en framtid efter examen. Det krävs även en attitydförändring på arbetsmarknaden för att sysselsättningen bland internationella arbetssökande som tagit examen vid en finländsk högskola ska öka ytterligare. Utan konkreta åtgärder riskerar vi att förlora den kompetenta arbetskraft, utan vilken det finländska samhället inte kan klara sig i den internationella konkurrensen.