Fungerande utbildning är vårt gemensamma ansvar

Den grundläggande utbildningen och utbildningen över lag har varit föremål för livlig diskussion under våren. Diskussionen är ytterst viktigt, eftersom diskussion om inlärningsresultat, tillgången till utbildade lärare och inklusion handlar om huruvida utbildningen i Finland fortsättningsvis är jämlik.  

Prognostiseringsinformation indikerar att antalet barn som börjar i skolan kommer att minska med en fjärdedel under de närmaste åren. När nativiteten är låg i glesbygden och de stora städerna blir allt större som en följd av migration och invandring, innebär detta att verkligheten ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Utöver detta brottas kommunerna i egenskap av utbildningsanordnare med ekonomiska utmaningar.

Därför måste vi våga titta framåt och fråga oss hur vårt system under kommande år garanterar lika möjligheter till lärande oberoende av var i Finland man är bosatt. Detta kräver bred diskussion mellan olika aktörer om anordnandet och finansieringen av utbildning.  

Utbildningsstyrelsen och utbildningssystemet som helhet har som uppgift att garantera varje barn och ung persons möjligheter att tillägna sig tillräckliga kunskaper och färdigheter för att bli en fullvärdig medlem av vårt heterogena samhälle.

Nivån hos den grundläggande utbildningen i Finland är fortsättningsvis hög och skillnaderna mellan skolor relativt små, men utvecklingen går mot större differentiering och försämrade inlärningsresultat. Denna utveckling måste vi stävja. 

Vid Utbildningsstyrelsen tar vi vårt arbete på allvar och tar oss en titt i spegeln när vår roll i samhället diskuteras i stundvis hårda ordalag. Till exempel när det gäller utvecklingen av grunderna för läroplanen måste vi helt klart bli bättre på att försäkra oss om att de fungerar som konkreta verktyg för utarbetandet av lokala läroplaner, och genom detta garanterar likvärdig och högklassig utbildning i hela landet. Vi måste försäkra oss om att alla elever tillägnar sig grundläggande färdigheter och bland annat fortsätta att konsekvent arbeta för att främja läskunnighet.

Samtidigt bör man komma ihåg att Utbildningsstyrelsen inte utför detta arbete ensam, utan i brett samarbete med olika intressegrupper. Ramarna för vårt arbete utgörs av lagstiftningen om undervisningsväsendet och utbildningspolitiska riktlinjer, som i sin tur påverkar utvecklingsarbetet. Utbildningsanordnarna fattar på lokal nivå beslut om bland annat gruppstorlek, läroböcker, ledning av lärarnas arbete och deltagande i projekt med koppling till internationalisering. 

Vårt uppdrag är att stödja utbildningsanordnarna med nationella föreskrifter, anvisningar och riktlinjer samt med exempelvis fortbildning, så att de lokala lösningarna utvecklar utbildningen i samma riktning och garanterar barnets bästa och rätt att lära sig. 

Varje aktör inom utbildningen har en egen roll, men de stora problemen i samhället kan inte lösas enbart av utbildningssektorn. Det är naturligt att den grundläggande utbildningen hamnar i fokus för oron för barn och ungas framtid, eftersom den omfattar alla som hör till åldersgruppen. Inom den grundläggande utbildningen ser vi alla fenomen och sidor hos samhället: glädjen i att lära sig och visheten hos nya generationer, men även psykiska problem, ojämlikhet mellan familjer och områden och marginalisering. Dessa är verkliga, stora problem som vi alla bär ansvaret för att lösa. Därför är det viktigt att vi lyssnar på budskapen från skolorna och hittar lösningar genom samarbete mellan de olika sektorerna i samhället.