Gymnasiereformen ger de studerande bättre färdigheter än tidigare för fortsatta studier, arbetsliv och internationellt kunnande

Den riktlinje som betonas mest grundar sig på gymnasielagens bestämmelse om att studierna ska ordnas i samarbete med en eller flera högskolor. I den nya gymnasielagen föreskrivs också att den studerande ska ha möjlighet att utveckla såväl sitt internationella kunnande som sitt arbetslivs- och företagarkunnande. Då man gör upp och uppdaterar den studerandes individuella studieplan lönar det sig att ta fasta på planen för utvecklingen av den studerandes färdigheter för fortsatta studier, internationella kunnande samt färdigheter för arbetslivet och framtiden. För att följa upp hur planen förverkligas behövs både den studerandes och lärarens samt studiehandledarens insatser.

Det är också viktigt att påminna om att utbildningsanordnaren även ska erkännande kunnande som den studerande förvärvat på annat håll och som motsvarar läroplanens mål och innehåll. Det här lönar det sig också att tänka på då den studerande prövar på högskolestudier eller analyserar sina sommarjobb; vilka mål som ingår i gymnasiets läroplan har jag uppnått genom att delta i en MOOC-kurs som grannstadens yrkeshögskola ordnat eller då jag tagit del av sommaruniversitetets språkkurs? Vilka färdigheter har jag lärt mig genom att driva ett eget företag, i mitt arbete vid sidan av studierna eller då jag flera somrar serverat på en hamburgerbar för att så småningom få mer ansvarsfulla uppgifter? Eller då en studerande varit aktiv inom studerandekårsverksamhet, en medborgarorganisation eller en internationell barnskyddsorganisation – kan något av det hen lärt sig inom denna verksamhet användas i gymnasiet som en del av ett studieavsnitt?

De gymnasiestuderandes möjlighet att bekanta sig med det omgivande samhället kan fungera som en källa till inspiration eller som en röd tråd då man bygger upp de lokala studieavsnitten

I den lokala läroplanen ska man även beskriva hur den studerandes färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och internationalisering ska stärkas. De här beskrivningarna ska hänföra sig till gymnasiets verksamhetskultur, hur den mångsidiga kompetensen förverkligas samt de lokala kompletteringarna av läroämnena. De gymnasiestuderandes möjlighet att bekanta sig med det omgivande samhället kan fungera som en källa till inspiration eller som en röd tråd då man bygger upp de lokala studieavsnitten: man utgår från vilket kunnande den studerande behöver i framtiden och stärker gymnasiets karaktär som en allmänbildande läroanstalt som tar fokus på högskoleutbildning, arbetsliv och internationell verksamhet.

Inte nödvändigt att uppfinna hjulet på nytt

Flera gymnasier erbjuder redan sina studerande möjligheter att få pröva på studier som genomförs i samarbete med högskolor och aktörer inom arbetslivet. För idéer och tips på hur samarbetet med högskolorna kan genomföras rekommenderar vi att gymnasierna tar del av undervisnings- och kulturministeriets publikation Lyft blicken. Vi vill också påminna om att samarbetet med högskolorna även kan genomföras på en internationell nivå. 

Gymnasierna har redan länge samarbetat med arbetslivsaktörer och företag och i nätverk med yrkesläroanstalter. På det här sättet får både de unga och lärarna aktuell information och en bild av företagen och arbetslivet både nationellt och internationellt. Samtidigt får de studerande ta del av olika möjligheter som arbetslivet erbjuder, det vill säga olika branscher, yrken och karriärstigar. De får också ett bredare perspektiv och idéer för att kunna planera sin egen framtid.

Man kan söka inspiration för samarbetet med arbetslivet från material, verktyg och program som erbjuds av bland annat Ekonomi och ungdom TAT, sakkunnignätverket YES och UF.

Internationaliseringen har länge varit en del av utbildningen i många gymnasier och den har genomförts på olika sätt. Globaliseringen har ändrat vår uppfattning om internationalisering som fenomen: vardagen är mer eller mindre internationell och därför ska även fokus, vid sidan av mobiliteten, ligga på internationalisering på hemmaplan och på de färdigheter för att agera i internationella sammanhang som läroämnena ger. Det väsentliga är att gymnasiet ska ge den studerande färdigheter för att agera ansvarsfullt i en internationell verksamhetsmiljö, där respekt för de mänskliga rättigheterna och en hållbar livsstil är centrala element.

Lärarna i spetsen för utvecklingen 

Med gymnasiereformen följer många möjligheter för läraren att se över och uppdatera sitt kunnande, sina nätverk och sina egna intresseområden. En av infallsvinklarna i de nya läroplansgrunderna är att lärarna hittar ett angreppssätt till högskoleutbildningen och ur nya perspektiv bekantar sig med forskning och arbetslivet som berör det egna läroämnet: vad är nytt, vilka yrken finns kvar och vilka är nya? Kunde lärarna för en kort period söka ny inspiration på någon annan arbetsplats, till exempel genom arbetslivsorientering för lärare eller på något annat sätt? Vilka nya intryck får man som man kunde använda som grund till exempel för ett tvärvetenskapligt studieavsnitt? Och som pricken över i:et – på vilka sätt kan den internationella verksamheten vid det egna gymnasiet på bästa sätt tillämpas för att utveckla de studerandes kunskaper och färdigheter i enlighet med de nya läroplansgrunderna? Utvecklar jag möjligheterna till internationalisering på hemmaplan eller arbetar jag för högskole- och forskningssamarbetet med universitet som representerar mitt eget område?