Hur ser förändringsledarskapet ut under undantagsförhållandena?
Anneli Rautiainen och Pia Kola-Torvinen

Under de senaste åren har vi talat mycket om förändring och förändringsledarskap inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Denna vår stod ändå hela samhället inför en förändring, och man var tvungen att övergå till avvikande undervisningsarrangemang på bara några dagar. Det sägs att det till och med kan ta flera år att förändra en verksamhetskultur, men skolornas, läroanstalternas och småbarnspedagogikens verksamhetskultur förändrades hos alla på en gång. Det har sagts att det finländska utbildningssystemet grundar sig på tillit, och nu har detta tillit och även ledarskapet verkligen satts på spel på utbildningssystemets alla nivåer.
Arbete nästan dygnet runt var vardag för ledarna och rektorerna under den första tiden av undantagssituationen. Alla som arbetat med ledarskap under undantagsförhållandena har också fått arbeta med krisledarskap. Informationsgången och kommunikationen har fått en ännu viktigare roll än tidigare. Situationerna har kunnat ändra dagligen och det har varit svårt att ha framförhållning och beredskap för så här stora förändringar. Många av de funktioner man vanligtvis tar för givet har ändå krävt en stor del av ledarnas och rektorernas arbetstid. Man har rentav varit tvungen att lära sig nya saker genom försök. Rektorernas erfarenhet är att ett starkt, tydligt ledarskap har gjort det lättare att lyckas med arrangemangen under undantagsförhållandena.
Hur går det att sköta ledarskapet eller samarbetet mellan hemmet och skolan på distans?
Situationen har också medfört en ny dimension av ledarskap – ”distansledarskap”. Distansledarskapet har utmanat det pedagogiska ledarskapet och stödet för lärarna har varit viktigt. Skolan har på ett naturligt sätt fört samman lärarna och på rasterna har man kunnat få kollegialt stöd i lärarrummet. Nu har man varit tvungen att tänka på ett nytt sätt vad gäller lärargemenskapen, även ur ledarskapets synvinkel.
Lärarnas arbete har i och med distansundervisningen blivit mera synligt för hemmen. På det här sättet har verksamheten inom småbarnspedagogiken och utbildningen kommit närmare föräldrarna som också har fått bekanta sig närmare med undervisningens innehåll. Samarbetet med hemmen har också varit tätare än normalt under undantagsförhållandena. Nu har det varit ännu viktigare att ha förståelse för familjernas och hemmens väldigt olika situationer som påverkar vardagen för elever och studerande i olika åldrar.
Hur ta hand om välbefinnandet nu och efter undantagssituationen?
Många lärare har varit nära bristningsgränsen under undantagssituationen och övergången från krissituationen till närundervisning kan också ge uttryck för många slags känslor. Rädslan för den egna eller en annans hälsa eller oron för elevernas behov av stöd kvarstår. Även om organiseringen av småbarnspedagogiken och utbildningen nu är i en ständig förändring, är det ändå bra att fundera vilka praktiska strategier vi har att tillgå för att främja välbefinnandet både bland personalen och ledarna.
I många arbetsgemenskaper har man under denna tid på ett nytt sätt delat med sig av sitt kunnande som gäller lärandet. Det här har kunnat ge upphov till en ny form av samhörighet. Många har också sagt att de saknar sin arbetsgemenskap. Det finns alltså möjligheter att ta med sig de bästa lärdomarna från coronatiden och glädjas över återgången till en normal vardag. Man ska samtidigt också komma ihåg att dela bekymmer och känslor med varandra. Hurdana strukturer skapar du som ledare för att främja välbefinnandet under undantagsförhållandena och även senare då vi återgår till den normala verksamheten?
Betydande för personalens, barnens, elevernas och de studerandes välbefinnande är att man visar omtanke, inger en känsla av hopp, är genuint närvarande samt visar att man är pålitlig. Under situationer som förändras snabbt är det särskilt viktigt att ledarna har personalens stöd. Lärarna har haft olika sätt att stödja under denna exceptionella tid, bland annat beröm, stöd, uppmuntran och vänliga ord, även barometrar på hur man mår. De bästa modellerna som krisen gett upphov till tar vi slutligen med oss i den framtida vardagen, hur den än må se ut.
Kom med och diskutera ledarskap under ett webbinarium den 12 maj 2020 kl. 15!