Hur uppfattar barn och unga internationalisering?

Internationalisering är en väsentlig del av den grundläggande utbildningens värdegrund och en central del av skolornas verksamhetskultur. Skolan stöder uppbygganden av elevernas egen kulturella identitet och lägger grunden för ett världsmedborgarskap som respekterar de mänskliga rättigheterna. Inom gymnasieutbildningen är målet med internationaliseringen att ge de studerande en mångsidigare upplevelsevärld och stärka beredskapen för etiskt aktörskap i en globaliserad värld.

Internationalisering förverkligas i skolornas och gymnasiernas vardag på många sätt. Den kan till exempel ta formen av internationalisering på hemmaplan, där internationella influenser introduceras i en bekant närmiljö, undervisning i språk och kulturer, eller att lära sig tillsammans med elever eller studerande från andra länder under mobilitetsperioder eller virtuellt.

Den internationella verksamheten diskuteras och planeras av vuxna som arbetar med småbarnspedagogik och utbildning. Även barn och unga har rätt att delta i behandlingen av frågor som gäller dem och när man fattar beslut som gäller dem. Det är viktigt att lyssna på barns och ungas tankar om olika fenomen. Vi lever i en global värld där ömsesidiga beroendeförhållanden och fenomen med anknytning till internationalisering påverkar barns och ungas liv.

Vi bestämde oss därför för att vända oss direkt till barn och unga. Under hösten genomförde vi fyra workshoppar med elever i årskurs 5 och 9 och studerande i gymnasiet. En del av workshopparna genomfördes som fysiska träffar och en del på distans. Vi ansåg att det var viktigt att varje elev och studerande som deltog fick bidra med sin åsikt antingen skriftligt eller muntligt.

Vi ville att deltagarna fritt skulle berätta om sina tankar och därför definierade vi inte i början av workshoppen vad vi avser med internationalisering. Vi bad deltagarna berätta vad de kommer att tänka på när de hör ordet internationalisering. De kom bland annat att tänka på kultur, jämlikhet, fred, globalisering, samarbete, religioner, acceptans av andra, språk, samverkan och lärande. Eleverna i årskurs 5 nämnde också mycket konkreta saker, såsom jordklotet, resväska och pass.

Deltagarna tillfrågades om hur de önskar att Finland ska se ut om tio år. En del nämnde ökad kulturell mångfald; någon funderade på att hen skulle ha många vänner, möjligen från olika kulturer. En minskning av rasism nämndes också. Ett fåtal uppgav i sin tur att de önskade att det skulle finnas färre invandrare och mer finländskhet. Även bevarandet av den finländska kulturen vid sidan av kulturell mångfald nämndes i svaren.

"Jag är omgiven av människor från flera olika länder och med olika kulturell bakgrund. Användning av engelska för kommunikation är vanligt. Kulturell kompetens är en allt viktigare färdighet."

På frågan om vem eller vad som påverkar deras uppfattning om internationalisering var svaren från eleverna i årskurs 9 och de studerande i gymnasiet ganska lika. De uppgav att sociala medier och vänner har stor påverkan på de egna tankarna. När det gäller eleverna i årskurs 5 var det familjen, kompisarna och skolan som hade störst inverkan.

Vi frågade de studerande i gymnasiet hur de skulle förändra eller stärka det nuvarande internationella samarbetet. De studerande önskade en minskning av fördomar och ökad tolerans samt att människor med olika bakgrund ska få vara med och påverka. Som konkreta åtgärder efterfrågades samarbete mellan gymnasier i olika länder, stärkande av utbytesprogram samt att man inte ska skära ner på undervisningen i valfria språk. I de studerandes svar kom det fram att de funderade på internationellt samarbete även i ett bredare samhällsperspektiv: att öka samarbetet med politiska medel och stärka relationerna mellan länder på ett fredligt sätt för att undvika militära konflikter.

Undersökningen som genomfördes hösten 2025 gav värdefull information om barns och ungas syn på internationalisering – det är viktigt att vi beaktar deras tankar när vi diskuterar och utvecklar internationell verksamhet.