Internationalisering är en del av skolornas vardag

Internationalisering uppfattas ofta i samband med utbildning främst som utbytesstudier eller praktik utomlands. Internationalisering sker dock även som en del av vardagen i skolan. Har du hört talas om internationalisering på hemmaplan och de möjligheter som detta medför?  

I allt fler skolor lever och studerar barn och unga från olika länder och kulturer tillsammans. På det här sättet delar de med sig av sina sätt att tänka och agera. Internationaliseringen sker då på ett naturligt sätt under skoldagen i form av internationalisering på hemmaplan.

Med internationalisering på hemmaplan avses utbyte mellan kulturer och internationella influenser i det egna hemlandet. Dess grundelement är att lära känna människor från andra kulturer och respektera olika kulturer samt att dela den gemensamma vardagen trots olikheter och genom att hitta likheter.

I skolorna stöder internationalisering på hemmaplan utvecklingen av elevernas interkulturella färdigheter och därmed målen för läroplanerna för den grundläggande utbildningen och på andra stadiet.

Skolan ska ge eleverna förutsättningar för att klara sig i en global värld. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är ett av målen för undervisningen att lära eleverna att värdesätta olika språk och kulturer. I grunderna för gymnasiets läroplan nämns global och kulturell kompetens som en form av mångsidig kompetens.

De många olika metoderna och formerna för internationalisering på hemmaplan erbjuder alla elever möjligheter till internationalisering oberoende av socioekonomisk bakgrund. På så sätt bidrar internationalisering på hemmaplan till jämlika möjligheter till lärande. I Europeiska unionens program Erasmus+ har man dessutom visat att personer med en familjebakgrund som uppmuntrar till internationalisering i mindre utsträckning än hos andra jämnåriga drar mest nytta av de erfarenheter av internationalisering som de fått i studie- och arbetslivet. 

Kulturell förståelse är en viktig arbetslivsfärdighet som det är svårt att klara sig utan i dagens värld. Det är viktigt att redan barn och unga ges förutsättningar för detta. Inom nästan alla områden krävs det minst åtminstone förmåga att komma överens med människor från olika kulturer. Dessutom är flera arbetsgivare verksamma över hela världen och på flera kontinenter. Internationell kompetens främjar också elevernas och de studerandes möjligheter till fortsatta studier samt förbättrar deras möjligheter att senare få arbete.  

Internationella erfarenheter stärker elevernas nyfikenhet och självförtroende och ger på så sätt en fruktbar grund för livslångt lärande.

Internationaliseringen främjar aktivitet och mod, eftersom den ofta tvingar en att kliva utanför den egna bekvämlighetszonen. Att möta människor från andra kulturer får en att se saker från nya perspektiv. Under perioder utomlands stöter man på nya situationer som utmanar en att hitta nya sätt att agera. Internationalisering innebär därmed också en resa till det egna jaget och till att hitta sina egna styrkor. 

Enligt Ungdomsbarometern som nyligen publicerades har ungas tro på framtiden minskat betydligt. Många unga oroar sig till exempel över globala problem, såsom klimatkrisen. För att hitta lösningar på problemen krävs internationellt samarbete. Vi vuxna måste nu återställa framtidstron, så att även våra ungdomar kan lita på framtiden. Det är viktigt att lyfta fram betydelsen av internationalisering och internationellt samarbete och erbjuda unga möjligheter att skaffa sig internationellt kunnande och internationella nätverk. 

Kunnande som tillägnas genom internationalisering kan vara ett sätt att öka ungas tro på sina egna förmågor och tilltro till att de kan påverka. Internationalisering ger individer möjligheter att skaffa sig kunskaper och nyttiga färdigheter som är viktiga i arbetslivet. Talande för inställningen till internationalisering bland unga är att 66 procent av unga anser att Finland behöver utländska arbetstagare enligt Ungdomsbarometern. För ungefär tio år sedan var andelen 37 procent. 

Internationaliseringen följs ofta främst upp genom statistikföring av studier och praktikperioder utomlands, varvid genomslagskraften och omfattningen av internationalisering på hemmaplan inte erkänns och identifieras. Vi följer också med viss oro finländarnas krympande språkkunskaper. Även om engelskan är ett viktigt språk så är spanska, franska och tyska också stora världsspråk som öppnar dörrar både inom Europeiska unionen och för olika internationella uppdrag. Därför vore det önskvärt att även breda och mångsidiga språkkunskaper beaktas som en del av internationalisering. 

På grund av allt detta är det viktigt att vi vid sidan av utlandsperioder också diskuterar de många olika formerna av internationalisering i Finland och synliggör den mångkulturella vardag som barn, unga och vi vuxna lever i. För många av oss är en internationell dimension en viktig del av vår identitet, utöver det finländska.