Lekens natur

I Finland förstår man att leken ger glädje och välbehag och därför ser man lek som en inspirerande och meningsfull aktivitet, som också lyfts fram i de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik. Därför ska lek inte heller pedagogiskt förminskas enbart till ett verktyg för lärande för att uppnå andra viktigare mål för lärande.

I själva verket beskriver planen i småbarnspedagogik lek mer som ett synsätt än som ett verktyg för lärande.  Planen erbjuder följande pedagogiska synsätt på lek:  

Leken är betydelsefull för lärandet hos barn i småbarnsåldern. Leken motiverar och ger barnet glädje samtidigt som den bidrar till att barnet lär sig många nya färdigheter och tillägnar sig kunskap. I småbarnspedagogiken ska lekens egenvärde för barnet och lekens pedagogiska betydelse för barnets lärande samt för barnets helhetsmässiga utveckling och välbefinnande uppmärksammas. (Grunderna för planen för småbarnpedagogik, kapitel 2.5 Synen på lärande)

Innan man kan sätta upp pedagogiska mål för lek så måste man försöka förstå lekens natur. Leken kan på en och samma gång beskrivas som något imaginärt, seriöst, dynamiskt, avkopplande, utvecklande, kreativt, allvarligt och roligt. Man kan leka tillsammans med andra eller för sig själv.

Inom finländsk småbarnspedagogik råder det ett samförstånd om att lek alltid är motiverande och inspirerande för barn, och att barn lär sig genom lek. Inom vår lärarutbildning har man redan under flera årtionden tagit fasta på Vygotskys tanke om att barnet är huvudet längre när hen leker. Det här bildliga uttrycket beskriver hur barnen genom lek kan utveckla många färdigheter och kunskaper, långt innan de klarar av att tillämpa de här kunskaperna i sin vardag.

Barnen ses som kompetenta, aktiva aktörer som genom sin verksamhet och interaktion formar både sin omgivning, de omgivande sociala strukturerna och framför allt sitt eget lärande. Lärarna ser barnen som betydelsefulla medlemmar av gemenskapen här och nu och småbarnspedagogiken fokuserar inte enbart på framtiden eller på att uppnå någonting större och bli vuxen.

Barnen får pedagogisk handledning i att skapa mening och processer för problemlösning istället för att fråga efter färdiga svar. Barnen får stöd i att diskutera och framföra sina åsikter istället för att enbart lyssna och lägga på minnet. Barnen får också stöd i ett kreativt och aktivt lärande istället för en lärarledd pedagogik. De här värderingarna och uppfattningarna om barn formar konstant det pedagogiska förhållningssättet och styr daghemmen att fungera som miljöer för lekfullt lärande.

Lärarna är proffs på lärande. De kan bedöma och utveckla sitt eget kunnande för att möjliggöra en småbarnspedagogisk verksamhet som baserar sig på att barnen får lära sig att utforska, röra på sig, skapa konst och framför allt leka. Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2018) komprimerar lekens betydelse så här: ”En verksamhetskultur som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnets välbefinnande och lärande.”

Således är konferensen Children First, liksom andra evenemang som fokuserar på kärnfrågorna inom småbarnspedagogiken, ett betydelsefullt möte för diskussion om lek, lekbaserat lärande och lekfull undervisning. Sådana här evenemang erbjuder en möjlighet att kritiskt granska pedagogiken, den nationella lagstiftningen som styr småbarnspedagogiken och forskningen kring den.

Utvecklingen av småbarnspedagogiken, verksamhetssätten och strukturerna som styr den tar tid. Därför går det inte att direkt kopiera högklassig småbarnspedagogik från ett daghem, en kommun eller ett land till ett annat.

Vi bjuder in er till en öppen diskussion om våra gemensamma pedagogiska, forskningsbaserade och politiska utmaningar. Vi hoppas att vi under Children First-konferensen får möjlighet att dela med oss av våra drömmar, värderingar, barns synpunkter, kritiska slutsatser och pedagogiska modeller som berör lek och lekens roll inom småbarnspedagogiken.