Mångsidig kompetens till gymnasiet enligt modellen med sex delområden

Blogg
Läroplan Gymnasieutbildning
Modellen med sex delområden gäller i fortsättningen för alla gymnasiestuderande. I de nya grunderna för gymnasiets läroplan definieras de delområden inom mångsidig kompetens som bildar gemensamma mål för samtliga läroämnen. Syftet är att mångsidig kompetens ska främjas i varje studieavsnitt under gymnasiestudierna.

Petri Lehikoinen

Bild: Petri Lehikoinen

Namnet ”modellen med sex delområden” som passar naturligt in i gymnasievärlden har helt enkelt sitt ursprung i att det finns sex delområden inom mångsidig kompetens. De har inte fått några koder, till exempel D1 och D2, utan man talar som helhet om en modell med sex delområden. 

Tanken bakom modellen med sex delområden är att kompetensområdena utgår från kompetens som gäller individens personliga liv och utvidgas så småningom i en mer gemenskapsorienterad riktning och till och med mot globala dimensioner.

I centrum står målet att stödja gymnasiestuderande i att utvecklas till goda, harmoniska och bildade människor.

Målet är en god allmänbildning, att bygga upp en hållbar framtid samt starka färdigheter till fortsatta studier, arbetslivet och internationalism. 

De första tre delområdena i modellen med sex delområden berör gymnasiestuderandens livskompetens – hens välbefinnande, kommunikation samt färdigheter i att tänka och lära sig. I de tre sista delområdena är det fråga om färdigheter i ansvarsfull påverkan där man går vidare via samhällskompetens samt etisk kompetens och miljökompetens till global kompetens och kulturell kompetens.

I grunderna för läroplanen beskrivs för alla läroämnen hur delområdena inom mångsidig kompetens ingår i studierna för varje läroämne. De har beaktats även i målen för läroämnen. I den lokala läroplanen definieras vilka mål för mångsidig kompetens som genomförs i olika studieperioder. Mångsidig kompetens bedöms som en del av den formativa och summativa bedömningen av varje studieperiod.

Till kompetens för välbefinnande hör omsorg om sig själv och andra. Det finns även en anda av positiv pedagogik, då man strävar efter att identifiera och använda egna styrkor och samtidigt  bygga upp en stark identitet. Till detta kompetensområde hör även utveckling av uthållighet i en värld som förändras och överraskar.

Känslo- och empatifärdigheter utgör grunden för kommunikativ kompetens. Dessutom stärks sociala färdigheter, samarbetsförmåga och färdigheter i att lära sig tillsammans. Språklig medvetenhet och konstruktiva färdigheter i kommunikation är en väsentlig del av kompetensområdet.

Med tvärvetenskaplig och kreativ kompetens stärks färdigheter i att tänka och lära sig. Det behövs nyfikenhet och motivation att lära sig samt förmåga att söka betydelser och koppla samman saker på nya, kreativa sätt. Viktiga färdigheter är styrning av lärande, källkritik och en ständig utveckling av inlärningskunskaper. Ständigt utvecklas även multilitteracitet som behövs i denna digitala tidsålder.

Väsentligt i samhällskompetens är demokratifärdigheter samt påverkan för en trygg, rättvis och hållbar framtid. Målet är att individen ska använda sina kunskaper både för sig själv och för samhället. Till detta kompetensområde hör även utveckling av den personliga förmågan att förnya sig och sina arbetslivsfärdigheter samt stärkandet av en företagarattityd.

Delområdet etisk kompetens och miljökompetens utgår från värdeorienterade och etiska handlingar för det gemensamma goda. Till det hör uppskattning av naturens mångfald, klimatkunskaper som utgår från forskning, förståelse för den cirkulära ekonomin och hållbar konsumtion.

Med global och kulturell kompetens eftersträvas för det första färdigheter inom internationalism och en världsmedborgares attityd. Grunden är kännedom om det finländska, europeiska och globala kulturarvet samt förståelse för kulturell mångfald. En viktig färdighet är också ett etiskt aktörskap i den globala medie- och teknologivärlden.

Modellen med sex delområden inom mångsidig kompetens utgör en gemensam ram som gör hela gymnasieutbildningen enhetligare. Den främjar gymnasiets allmänbildande uppgift samt ett spirituellt, omtänksamt och djupt sätt att betrakta samhället och dess företeelser.

Mer information 
Petri Lehikoinen
Chef för enheten gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning
petri.lehikoinen [at] oph.fi


Skribent

Petri Lehikoinen
Petri Lehikoinen
Undervisningsråd, enhetschef, Utbildningsstyrelsen