Med anledning av PISA-resultaten: Arbetsmetoderna inom språkmedveten undervisning bör stärkas

Resultaten av granskningen som publicerades i slutet av september har behandlats omfattande i olika medier, ställvis i mycket hårda ordalag. Forskarna önskar att man inte ska dra några förenklade slutsatser av resultatet. Det önskar även vi på Utbildningsstyrelsen. Varje elev är en medlem av skolgemenskapen, inte enbart ett föremål för åtgärder. Därför bör vi rikta in oss på vad vi tillsammans kan göra bättre.

Resultaten av PISA 2022-undersökningen som helhet ger anledning till oro för alla elevers lärande och kunnande. Vi vill därför uppmärksamma den grundläggande betydelsen av språk och textkompetens som den viktigaste resursen för lärande. Språket är både föremål och ett verktyg för lärande för varje elev. 

Med hjälp av språket blir eleverna delaktiga i lärandet, skapar kunskapsstrukturer, betydelser och producerar information. Skolans språk är de olika kunskapsområdenas, det vill säga de olika läroämnenas, språk. Det är särskilt viktigt att elever med invandrarbakgrund lär sig skolans språk, men kunskapsområdenas språk är mer eller mindre nytt och främmande för alla elever. Genom att lära sig språket som används inom de olika kunskapsområdena får varje elev tillgång till språket som används i undervisningen och skolan. 

Språkmedveten undervisning ett stöd vid utmaningar med anknytning till lärande

Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) är alla vuxna i skolan språkliga modeller och språklärare i det läroämne de undervisar. Läroplansgrunderna från tio år tillbaka erbjuder alltså lösningar för utmaningar med anknytning till lärande: språkmedveten undervisning. 

Detta förutsätter att resurserna riktas in rätt och att samarbete mellan lärarna möjliggörs i planeringen, undervisningen och utvärderingen av undervisningen samt att skolan har en språkmedveten verksamhetskultur och ledning. Till stöd för den språkmedvetna undervisningen behöver lärarna också egen fortbildning och tid för gemensam diskussion och utveckling av tillvägagångssätt för kompanjonlärarskap.

NCU rekommenderar åtgärder för att stärka språkmedveten undervisning

Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU granskade i en aktuell utvärdering som en del av åtgärdsprogrammet KIEPPI tillvägagångssätt, undervisningsarrangemang och stödformer för lärande, med hjälp av vilka man främjade kunskaperna i undervisningsspråket och skolgångsfärdigheterna hos elever med invandrarbakgrund. 

I NCU:s utvecklingsrekommendationer finns lösningar för att stöda elevernas lärande: 

• Lärarna behöver mer information om hur elevernas kunskaper i undervisningsspråket utvecklas och om deras skolfärdigheter.
• Lärarna bör ta större ansvar för språkmedvetna arbetssätt i sin egen undervisning. 
• Rektorn ska genom pedagogiskt ledarskap skapa en positiv inställning i skolan och hela arbetsgemenskapen till språkmedveten undervisning och fortbildning av personalen.
• Utbildningsanordnaren ska se till att språkmedveten undervisning förutom i de lokala läroplanerna även beaktas i till exempel läsårsplaner, utvecklingen av undervisningen och fortbildningen av personalen.

Även vårdnadshavarnas stöd behövs för lärandet – och skolan kan stöda dem i sin tur

Skolan kan inte ensam ansvara för stödet för elevernas lärande, utan även vårdnadshavarna behövs. Enligt resultaten av PISA-undersökningen påverkades inlärningsresultaten för elever med invandrarbakgrund av deras socioekonomiska ställning. Om vårdnadshavarna inte har möjligheter till delaktighet eller en plats i det finländska samhället, eller om villkoren för delaktighet skärps, har de inte nödvändigtvis längre de resurser som krävs för att stöda barnen. 

Skolan kan här göra sin del genom att ordna föräldrakvällar på temat språkmedvetenhet, utnyttja kompetensen hos lärare i det egna modersmålet och flerspråkiga handledare i samarbete med hemmen, gå igenom Wilma-anteckningar med vårdnadshavarna tillsammans med en tolk eller till exempel genom att inkludera mammorna i undervisningen, eftersom kvinnor med invandrarbakgrund löper större risk än män att hamna utanför samhället. Små saker kan ibland ha stor betydelse, till exempel att man hälsar på varandra på olika språk i skolan och använder flera olika språk på skolans hemsida. Genom att stärka vårdnadshavarnas delaktighet i det finländska samhället förbättras deras möjligheter att stöda barnens skolgång.

I PISA 2022-undersökningen lyftes även fram att cirka 40 procent av ungdomarna upplever att skolan knappt alls förbereder för vuxenlivet och livet efter skolan. Den minskade tron på utbildning gäller både elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen. Det här är någonting som vi alla måste ta på allvar. Forskning visar att även elevernas inställning och uthållighet påverkar lärandet. För att vända utvecklingen i en positiv riktning när det gäller detta måste varje elev ges tid för att lära sig. Våra yrkeskunniga lärare har många metoder och kunskaper för differentiering och flexibla arrangemang samt för att skapa en trygg lärmiljö. 

Genom att stärka den språkmedvetna undervisningen och verksamhetskulturen kan vi främja kunnandet hos alla elever. Samtidigt stärks deras delaktighet i skolgemenskapen och det finländska samhället.