Mot ett människorättstänkande i läroanstaltens vardag

Blogg
En verksamhet som stöder de studerandes välbefinnande grundar sig på ett människorättstänkande som skapar förutsättningar för de studerandes lärande och en trygg studiemiljö. Genom att betona jämställdhet och likabehandling i vardagen får läroanstalterna möjlighet att fokusera på sin kärnuppgift: att ge de studerande de kunskaper och färdigheter som de behöver i arbetskarriären och livet. För att stöda det här arbetet publicerar Utbildningsstyrelsen en handbok för jämställdhet och likabehandling på andra stadiet (”Mukana! Tasa-arvo- ja yhdenvertaisuustyö toisella asteella”) 9.10.2019.

Riikka Vacker och Satu Honkala

Satu Honkala ja Riikka Vacker

Läroanstalterna utgör en del av samhället, vilket innebär att samhällets värderingar återspeglas i läroanstalternas verksamhetssätt och normer. Men samtidigt är också läroanstalterna med och omformar och skapar dessa värderingar i den dagliga verksamheten. De som utexamineras från en yrkesläroanstalt tar också med sig värderingarna och rutinerna ut i arbetslivet och påverkar på så sätt även rutinerna på arbetsplatsen. En av de viktigaste värderingarna och målsättningarna för det finländska utbildningssystemet är att alla ska få jämlika möjligheter till utbildning. På andra stadiet innebär det här handledning och stöd enligt individens behov för att de jämlika möjligheterna ska kunna uppnås. Jämställdhet och likabehandling är mål som kräver ett aktivt och kontinuerligt arbete.

I Finland är det ofta unga kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier och antastning. Det fenomenet finns också på läroanstalterna. Enligt enkäten Hälsa i skolan (2017) är det särskilt regnbågsunga som utsätts för mobbning vid läroanstalterna. Det är beklagligt ofta som den som utsatts för trakasserier, ofredande eller mobbning låter bli att berätta vad hen har varit med om. Det här kan leda till att man på läroanstalten väljer att ignorera förekomsten av dessa företeelser.

Om tystnaden tolkas fel kan det leda till en kultur av tyst acceptans vid läroanstalten. En sådan kultur innebär att trakasserierna, antastandet eller mobbningen kan fortsätta. Det vore viktigt för läroanstalterna att se till att de studerande lätt kan tala konfidentiellt om de trakasserier de blivit utsatta för. Att utnämna en särskild kontaktperson för trakasserier är en bra början.

Om tystnaden tolkas fel kan det leda till en kultur av tyst acceptans vid läroanstalten. En sådan kultur innebär att trakasserierna, antastandet eller mobbningen kan fortsätta.

Orken bland gymnasiestuderande har diskuterats i offentligheten under det gångna året. Ett sätt att minska onödig stress och överbelastning hos de unga är att säkerställa en smidig, trivsam och fungerande vardag vid läroanstalten. 

Behoven hos studerande som tillhör en könsminoritet eller en sexuell minoritet beaktas inte alltid i tillräcklig grad i läroanstalternas lokaler och vardagliga rutiner. Läroanstalten ska vara en plats fri från diskriminering, där varje individ kan känna att hen hör till gemenskapen och där man värdesätter allas delaktighet och mångfalden i gemenskapen.

Då man granskar likabehandlingen av studerande vid en läroanstalt riktas fokus också mot den fysiska tillgängligheten. Det handlar om helt praktiska saker, såsom en ändamålsenlig snöröjning, trygga nödutgångar och att det finns en rullstolsanpassad toalett på varje våning. Då de vardagliga rutinerna vid läroanstalten är svåra eller inte alls fungerar kan vardagen bli utmanande eller rentav omöjlig för en del studerande.

Det krävs också uppmuntran och handledning för att uppnå jämställdhet och likabehandling. I jämförelse med övriga länder i Europa är den finländska arbetsmarknaden väldigt segregerad, det vill säga indelad enligt kön. Det här syns tydligt i att kvinnorna söker sig till traditionellt kvinnodominerade branscher och männen till mansdominerade branscher. Läroanstalternas roll och betydelse är särskilt viktig i handledningen. Man borde undvika att handleda de unga att göra val utifrån könsstereotypa tankesätt. Läroanstalterna har gjort en stor insats för detta område under årens lopp, men det finns fortfarande skäl att kritiskt granska på vilket sätt olika verksamhetssätt och rutiner kan leda in de studerande på specifika studieområden utgående från deras kön.

Läroanstalterna är enligt jämställdhetslagen och diskrimineringslagen skyldiga att utveckla jämställdheten och likabehandlingen och att ingripa vid sexuella trakasserier, ofredande och mobbning. Läroanstalten måste alltså beakta jämställdhet och likabehandling. Ansvaret kan inte heller enbart läggas på välvilligt inställda lärare eller överföras på de studerande. Syftet med handboken är att stöda läroanstalterna i att tillämpa ett människorättstänkande i den vardagliga verksamheten. Handboken uppmuntrar och handleder läroanstalternas personal och studerande att tillsammans arbeta för att skapa en mer jämställd, jämlik och trygg studiemiljö. 

Riikka Vacker, yrkesutbildning
Satu Honkala, gymnasieutbildning


Skribenter

Riikka Vacker
Riikka Vacker
Opetusneuvos
Satu Honkala
Satu Honkala
Opetusneuvos