Stödbehovet ökade bland gymnasiestuderande – rätten till stöd för lärandet svarar på ett behov

Blogg
Den färska skolhälsoenkäten visar att svårigheterna med skolgången och studierna har ökat under de senaste två åren bland de studerande i gymnasiet. Den rätt till specialundervisning och övrigt stöd för lärandet som avses i den nya gymnasielagen och som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan svarar alltså på ett behov. Ändringarna träder i kraft på hösten 2021.

Pirjo Koivula

Opetusneuvos Pirjo Koivula

Enligt den senaste enkäten Hälsa i skolan som Insititutet för hälsa och välfärd publicerat (2019) har svårigheterna med skriv-, läs- och räkneuppgifter ökat bland första och andra årets gymnsiestuderande. En förvånansvärt stor andel, rentav hälften av flickorna och var tredje pojke, uppger sig ha svårigheter att lära sig. Känslan av att inte räcka till har också ökat bland de studerande i gymnasiet.

Hur är det då tänkt att det nya stödet för lärande ska hjälpa den studerande i praktiken? Specialundervisning i gymnasiet är undervisning som ges av en speciallärare och som stödjer ämnesundervisningen. Det kan handla om stöd i läsning, skrivning eller i matematiska svårigheter. Stöd för de studerandes lärande är ändå mer än bara traditionell specialundervisning. Den studerandes lärande kan främjas genom att man erbjuder sådana studier inom gymnasiets lärokurs som ökar lärandet och välbefinnandet och som stödjer till exempel den studerandes livsfärdigheter eller studier i olika läroämnen.

Specialundervisningen kan också handla om att lära sig studiefärdigheter och att dra nytta av sina styrkor, vilket det också finns ett behov av enligt skolhälsoenkätens resultat. Syftet med stödet är att främja den studerandes välbefinnande och ork. Vid sidan av stöd för lärande behövs också handledning och studerandevårdstjänster.

Då stödet ges i ett tillräckligt tidigt skede kan man hindra att svårigheterna förvärras. En studerandes behov av stöd ska utvärderas genast i början av gymnasiestudierna tillsammans med den studerande. Ibland kan inlärningssvårigheterna komma fram först i gymnasiet. Under den grundläggande utbildningen har den studerande kanske lyckats kompensera sina inlärningssvårigheter men i gymnasiet är studierna mer krävande. Det är viktigt att genast ta itu också med nya svårigheter som den studerande upplever.

Det är viktigt att alla lärare handleder den studerande att utveckla sina studiefärdigheter och ta ansvar för sitt lärande och arbete. Stöd för lärandet som kan genomföras i alla läroämnen är till exempel differentiering av undervisningen, stödundervisning och andra pedagogiska lösningar. För att stödet för lärandet ska kunna genomföras på ett så bra sätt som möjligt förutsätts samarbete mellan specialläraren och de övriga lärarna. Hela undervisningspersonalen ska känna till principerna för att ordna stöd för en studerande. Det är önskvärt att utbildningsanordnarna ger tillräckligt med tid och resurser för att göra upp den lokala läroplanen.

I den lokala läroplanen beskrivs hur specialundervisning och stöd för lärande ordnas i praktiken i gymnasiet. Den gemensamma planeringen ger dem som deltar i arbetet en djupare insyn i läroplanens innehåll och förtydligar målen för den lokala planen.

Det finns redan i dagens läge brist på behöriga speciallärare. Enligt den senaste statistiken (från 2016) var 86,6 procent av alla som arbetar som speciallärare formellt behöriga. Utmanande med förnyelsen av specialundervisningen är att vi redan nu har brist på behöriga speciallärare samtidigt som behovet av dem växer.

I många gymnasier i Finland har man redan under flera årtionden erbjudit specialundervisning. Det har ändå inte funnits några lagstadgade krav på detta, vilket har inneburit att situationen inte har varit jämlik för de studerande i olika gymnasier. Gymnasiereformen ger de studerande bättre likvärdiga möjligheter att klara sig väl i gymnasiestudierna. Alla som arbetar med gymnasieutbildningen borde därför också göra sin egen insats för att reformen förverkligas så bra som möjligt i alla gymnasier.


Skribent

Pirjo Koivula
Pirjo Koivula
Opetusneuvos