Vi bör lyfta fram det positiva inom utbildning

I Finland har vi traditionellt haft en stark tro på att det lönar sig att utbilda sig: utbildning har för många varit en väg till en bra framtid, en säker arbetsplats och möjligtvis en bättre ekonomi än tidigare generationer. Nu verkar dock tilltron till utbildning avta, och olika undersökningar vittnar även om att elevernas inställning till skolan har blivit betydligt mer negativ. Enligt Ungdomsbarometern som publicerats i dagarna är de ungas tro på framtiden över lag på en rekordlåg nivå. 

Under de senaste åren har vi gått från en kris till en annan. Kriserna är globala och bilderna av framtiden skrämmande. Varför lära sig eller studera, om allt man just nu behöver veta finns i mobilen och framtiden ter sig osäker? 

Utbildning är nyckeln till att förstå hur samhället fungerar och forma sin egen framtid

Det finns dock mycket som fungerar bra och till och med bättre än förr. Det verkar dock vara väldigt otrendigt att lyfta fram det som är bra. 

Hur många minns att OECD i PISA-undersökningen utsåg det finländska skolsystemet till ett av de bästa när det gäller att utveckla elevernas kreativa tänkande? Eller det faktum att 15-åringarna i Finland är världsledande när det kommer till kreativt tänkande och social problemlösning? Det finns väldigt mycket som fungerar bra i dagens skola och utbildning: finländska barn trivs även enligt PISA-resultaten bättre i skolan än i många andra länder, matematikångesten är lägst hos oss och enligt en färsk undersökning bland kommuninvånare är finländarna i huvudsak mycket nöjda med kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Störst är skolintresset bland pojkar vid yrkesläroanstalter.

Det här kan och bör vi vara stolta över. Kreativt tänkande stöder barn och unga vid förändringar och med att hantera svåra saker och förbättrar deras problemlösningsförmåga. Dessa är färdigheter som nu och i framtiden behövs för att skapa den goda framtid som varje barn och ungdom har rätt till. Samtidigt som utbildningen stärker kunskaper och färdigheter, ska den främja social sammanhållning och deltagande i samhället samt stärka kulturell förståelse och moraliskt tänkande. Genom bildning kan var och en förstå sig själv, andra och samhället samt göra val i sitt eget liv och påverka dess riktning.              
Dessa färdigheter utvecklas under årens gång inom småbarnspedagogiken, i skolan, under studier, i fritidsverksamhet och till exempel genom utbytesstudier. Hjärnan utvecklas till att tänka när vi lär oss nytt och inlärningen av ny kunskap bygger på tidigare kunskap. Grundläggande kunskaper och färdigheter utgör grunden för allt och alla ska få stöd för att lära sig dem vid behov.  

Tron på utbildning föds inte av sig själv 

För det finländska samhället och i synnerhet för barn och unga är en avgörande fråga hur vi kan stärka tron på utbildningens betydelse. Utan framtidstro vänder vi oss inåt och stagnerar.  

Vi borde alla fundera på hur vi konkret kan stärka tron på utbildningen och framtidstron ur såväl individens som samhällets perspektiv. Hur kan vi vända en utveckling där ungas tro på framtiden är rekordlåg, inställningen till skolan har blivit betydligt mer negativ än tidigare, tron på den egna förmågan och möjligheterna att lyckas i skolan har försvagats och många unga oroar sig för hur de ska orka i arbetslivet i framtiden? 

Det är viktigt att bygga upp tillit och upprätthålla hopp. När forskare undersökte utvecklingen av inlärningsresultat och utbildningspolitiska åtgärder i de nordiska länderna och Estland betonade de i sina rekommendationer vikten av att lyfta fram det positiva inom utbildning. Detta innebär att skapa en positiv och uppmuntrande atmosfär för diskussionen om skolan, att lyfta fram framgångar och goda tillvägagångssätt samt att öka uppskattningen för utbildning i det offentliga samtalet. 

Det finns alltid utrymme för förbättring. För närvarande pågår arbete för att bättre kunna säkerställa inlärningen av grundläggande färdigheter och för att var och en ska få det stöd för lärande som hen behöver. I vårt alltmer polariserade samhälle måste vi stärka tron på utbildningens positiva effekter och göra utbildningen relevant för alla, oavsett bakgrund.  

I stället för att förfasa oss över skandalrubriker kan vi göra det som redan görs i vardagen i daghem, skolor och läroanstalter: stöda varandra och bygga förtroende mellan barn, unga, vuxna, hem och skola. Små handlingar är av stor betydelse i vardagen och stärker känslan av samhörighet och var och ens möjlighet att vara sig själv, bidrar till att upprätthålla kompisrelationer och stöder lärande. Genom öppen kommunikation och diskussion om värderingar och genom gemensamma värderingar och mål för utbildningen skapas den tro på utbildningen som överförs från en generation till nästa.