Yrkesutbildning skapar en stark grund för framtiden

Yrkesutbildningen har diskuterats i olika sammanhang under den senaste tiden. Det finns en oro för bildningsnivån, undervisningsresurserna och utbildningens kvalitet. De här är viktiga frågor även för Utbildningsstyrelsen. Vårt arbete utgår från utvecklingsområden, forskningsresultat och förändringar som uppstår inom de olika branscherna och i samhället. 

Utbildningsstyrelsen ansvarar för att utarbeta kraven för de studerandes kunnande i yrkesutbildningen och bedömningskriterierna i examensgrunderna. Just nu uppdaterar vi innehållet i de gemensamma examensdelarna i alla grundexamina, där även kunnande i kommunikation och interaktion ingår. 

Det är viktigt att komma ihåg att bildning och behörighet för fortsatta studier inte enbart ingår i de gemensamma examensdelarna i en yrkesinriktad grundexamen, utan även i de yrkesinriktade examensdelarna. Bildningen i den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen ser olika ut, och det finns även skillnader i betoningen på kunnande inom de olika yrkesinriktade examina. Inom de tekniska branscherna behöver man till exempel ofta mer omfattande matematiska färdigheter och inom det pedagogiska området kommunikationsfärdigheter. Även yrkesutbildningen bidrar för sin del till att främja bildningen i samhället.

Den lagstadgade uppgiften för yrkesutbildningen är framför allt att utbilda kunnig arbetskraft för arbetslivet, men också att stödja de studerandes utveckling till aktiva medborgare, stärka deras självkännedom och delaktighet, bredda deras allmänbildning och främja deras studiefärdigheter samt ge behörighet för fortsatta studier. 

Från yrkesutbildningen utexamineras kontinuerligt kunnig arbetskraft inom 160 olika examina inom åtta utbildningsområden för olika behov i samhället. 

De flesta studerande är motiverade och upplever att vardagen fungerar bra

Det är bra att det förs en öppen diskussion om yrkesutbildningen. Det är också viktigt att lyssna på olika perspektiv för att ge utrymme för utveckling av utbildningen. Samtidigt bör man komma ihåg att det finns mycket som redan nu fungerar bra inom yrkesutbildningen. 

Enligt de senaste undersökningarna och enkäterna upplever de studerande inom yrkesutbildningen att deras delaktighet ökat. De är motiverade och engagerade i sina studier. Till exempel visar en nationell datainsamling som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd sammanställt, att de studerande upplever att de har allt fler möjligheter att påverka sitt eget lärande och utvecklingen av gemenskapen vid läroanstalten. Det här ökar studiemotivationen och engagemanget i studierna.

Även de nationella resultaten från enkäten Hälsa i skolan pekar i samma riktning: studerande inom yrkesutbildningen upplever att studierna är relevanta och givande. En motiverad studerande lär sig bättre och orkar bättre och upplever att utbildningen utgör en viktig del av livet och framtiden.

Under perioden 2024–2025 gav över 100 000 yrkesstuderande respons på sina studier till Utbildningsstyrelsen. I allmänhet var de studerande mycket nöjda och gav till och med vitsordet 4,5 på skalan 1–5. Särskilt beröm fick de individuella och flexibla studievägarna, den goda stämningen, säkerheten samt arbetsplatshandledarnas kompetens. De studerande upplever att de får det stöd och den handledning som de behöver. Det här visar att vardagen inom yrkesutbildningen på det stora hela fungerar bra.

Yrkesutbildningen bygger broar till arbetslivet och fortsatta studier

Även i arbetslivet är man i huvudsak nöjd. En utredning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU), Finlands Näringsliv (EK) och Företagarna i Finland visar att nyutexaminerade anställda har en yrkesskicklighet som svarar mot arbetslivets behov. Även arbetslivsfärdigheterna fick ett gott vitsord trots att man också lyfte fram en del utvecklingsområden. Det här visar att yrkesutbildningen inte är fjärmad från arbetslivet – det finns en tät kontakt mellan yrkesutbildningen och arbetslivet.

I den arbetslivsrespons som Utbildningsstyrelsen samlar in utvärderade cirka 13 000 arbetsplatshandledare samarbetet med läroanstalterna. Genomsnittsvitsordet var 4,3 (på skalan 1–5). Samarbetet fick särskilt beröm för smidigheten, arbetslivsorienteringen och det stöd som läroanstalterna erbjuder. På frågan om man skulle rekommendera samarbetet gav man vitsordet 4,4 – ett resultat som visar på ett starkt förtroende för utbildningsanordnarna och de studerande.

Även om det finns en oro för att studerande inom yrkesutbildningen avbryter sina studier, visar statistiken att avbrotten inte har ökat – tvärtom har antalet minskat något. Dessutom bör man komma ihåg att en del av studieavbrotten i statistiken gäller studerande som byter till en annan examen inom yrkesutbildningen. 

De studerande i läropliktsålder har ett starkare studieengagemang och allt fler fortsätter studera vid en högskola. År 2023 hade nästan hälften av alla nya studerande vid yrkeshögskolor avlagt en yrkesutbildning. Andelen har ökat stadigt sedan år 2012. Det här visar att yrkesutbildningen inte stänger dörrar, utan öppnar dem – både till arbetslivet och till högskoleutbildningen.

Också under denna vårtermin har tusentals nya yrkesutbildade slutfört sin examen. De har förtjänat sina rosor: de har utvecklat en yrkesskicklighet, ökat sin bildning och uppnått behörighet för fortsatta studier. Nu är det deras tur att fira! 

Vi önskar alla utexaminerade inom yrkesutbildningen en fantastisk framtid – oavsett om det innebär ett steg in i arbetslivet eller fortsatta studier!