Globala utmaningar, såsom klimatförändringen, ojämlikheten eller flyktingskapet, är komplicerade och bedrövliga problem.
I den globala dimensionen av hållbar utveckling ligger fokus just på dessa värdeladdade och aktuella teman, som också väcker tankar hos barn och unga. Att hantera de globala utmaningarna på ett pedagogiskt ansvarstagande sätt är en möjlighet att bemöta polariseringen av samhället och politiken: att i stället för ångest och motsättningar skapa hopp, förståelse och gemensamma handlingar.
Bakom begreppet
Begreppet global medborgarfostran har börjat användas i större utsträckning först under de senaste 15 åren, men begreppet har funnits redan länge. I Finland har man också sedan 1970-talet använt termen fostran till internationalism och från och med 2000-talet termerna global fostran och fostran till globalt ansvar.
Idag använder FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur Unesco termen global medborgarfostran (global citizenship education) för att hänvisa specifikt till den sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling: interkulturell dialog, jämställdhet mellan könen, mänskliga rättigheter samt fred och förebyggande av konflikter. Med begreppet utbildning för hållbar utveckling (education for sustainable development) hänvisar Unesco till klimatförändringen, ekologisk hållbarhet samt teman med anknytning till ansvarstagande konsumtion och produktion.