Det immateriella kulturarvet är det levande arv som gemenskaperna identifierar och erkänner som en del av sitt kulturarv. Men hur kan man behandla det immateriella kulturarvet i åskådningsämnena i grundskolan och gymnasiet, och varför är det viktigt?
Sinisävyisessä, yksinkertaistetussa piirroskuvassa on marjapoimuri vasemmassa reunassa, mustikoita alakulmassa ja pari kantarellia yläoikeassa kulmassa.

Författare: Ira Vihreälehto

Immateriellt kulturarv är ett levande arv som är närvarande i människors och gemenskapers vardag och fester och som omfattar all mänsklig verksamhet. Det är till exempel

  • muntlig tradition
  • scenkonst
  • seder i det sociala livet
  • hantverksfärdigheter
  • ritualer
  • ceremonier.

Det kan också vara kunskaper, färdigheter och seder som berör världsalltet. Immateriellt kulturarv är något som är betydelsefullt för människor och gemenskaper, som de värnar om och utövar i sitt liv samt ger vidare till kommande generationer. Immateriellt kulturarv kan vara aktiviteter i hembyn eller så kan det ha kommit med någon som rest från andra sidan jordklotet. Eftersom kulturerna hela tiden står i dialog med varandra finns det inte många traditioner som bara är finländska eller har uppstått endast här.

Där världsarvskonventionen fäster uppmärksamhet vid byggnader och konstruktioner samt naturobjekt, fokuserar konventionen om det immateriellt kulturarvet på att upprätthålla ett levande kulturarv och öka dess livskraft. Det levande immateriella kulturarvet synliggörs genom Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. I Finland är det Museiverket som ansvarar för att förverkliga konventionen. Till Unescos konvention hör också förteckningar över immateriellt kulturarv på nationell och internationell nivå. Genom förteckningen kan man identifiera, beskriva och förmedla information om de levande traditionerna.

I den nationella förteckningen för Finland enligt Unescos konvention om immateriellt arv finns för närvarande 64 objekt. Hittills har Finland ett objekt i den internationella förteckningen, som är bastutraditionen som godkändes år 2020. Även fiolmusiken från Kaustby har föreslagits för förteckningen. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om vilka förslag som ska skickas till Unesco

Yksinkertainen piirroskuva symboloi kaustislasta viulunsoittoa. Kuvassa on viulu, jonka yläpuolella on sointu ja alapuolelta lähtee kaustislaisen perinnepuvun nauhaa. Kuva on sinisävyinen.
Fiolmusiken från Kaustby har föreslagits för listan över immateriellt kulturarv.

Objekt kan också strykas från listan över immateriellt kulturarv. Så gick det för en belgisk karneval, då man upptäckte drag av antisemitism i arrangemangen.

Immateriellt kulturarv i åskådningsämnen

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on uudelikuppi ja syömäpuikot.
En del av kulturen är matkulturen, som omfattar de maträtter som lagas i en gemenskap, terminologin för dem och måltidernas sociala aspekt.

I undervisningen i livsåskådningskunskap i grundskolan och gymnasiet uppmuntras eleverna och de studerande att bekanta sig med seder och bruk i olika former, kulturarvet och kulturella fenomen. I gymnasiet betonar målen även förståelse för att kulturer växelverkar med varandra och att ingen kultur har utvecklats utan influenser utifrån. I undervisningen i livsåskådningskunskap bekantar man sig med kulturens centrala drag, såsom livsstil, språk, teknik och trosuppfattningar. Förteckningar över det immateriella, det vill säga levande kulturarvet ger mycket information och material om kulturer, traditioner och levnadsvanor på både nationell och internationell nivå.

På lektionerna i religion i grundskolan och gymnasiet bekantar man sig exempelvis med religioners årscykel och de seder och festtraditioner som anknyter till den. Förteckningarna över levande arv ger mycket information och material om religiösa traditioner i Finland och på olika håll i världen.

Skolor och läroanstalter kan delta!

Objekten i Unescos nationella förteckning måste först finnas i wikiförteckningen över det levande kulturarvet. I wikiförteckningen finns många traditioner som inte har valts ut till den nationella förteckningen, och vem som helst kan föreslå en tradition från sin egen grupp där. 

Skolor och läroanstalter kan föreslå kulturarvsobjekt till wikiförteckningen och dokumentera immateriellt kulturarv som är viktigt för dem själva under Meidän perintö (vårt arv).​​​​​​

Tillbaka upp

Sinisävyisessä, yksinkertaisessa piirroskuavassa on takana shakkilauta ja etualalla ratsunappula.

Levande kulturarv

Läromedelspaketet Levande kulturarv är en webbplats som stöd för undervisningen som utarbetats som ett samarbete mellan Museiverket och Suomen Kulttuuriperintökasvatuksen seura. På webbplatsen finns presentationer, bildpaket, videor och uppgifter med svar om levande kulturarv. Materialet passar för både grundskolan och gymnasiet.

Kulttuurin vuosikello

Med Kulttuurin vuosikello, som upprätthålls av Suomen Kulttuuriperintökasvatuksen seura, kan du söka bland läromedel som publicerats av olika aktörer enligt tema och månad. Ett tema är religioner och åskådningar. Andra teman är lokal kultur, mångfald, internationalitet, konst och kreativitet, byggnads- och naturarv, världsarv samt traditioner och växelverkan mellan generationer. På webbplatsen kan du också planera en egen årsklocka för undervisningens behov.

Handbok för kulturarvsfostran

I Europeiska kommissionens handbok för kulturarvsfostran (på engelska) hittar du idéer för undervisningen ur ett kosovanskt och mångkulturellt perspektiv. Idéerna kan lätt tillämpas även i Finland, och handboken kan användas både i grundskolan och i gymnasiet. Guiden kan läsas på webbplatsen Kulttuurin vuosikello.

Undervisningspaket om kulturarv

Europeiska kommissionens undervisningspaket om kulturarvsfostran (på engelska) riktar sig till 10–15-åringar. Med hjälp av materialet kan eleverna mångsidigt bekanta sig med kulturarvets betydelser och uttrycksformer. Undervisningspaketet finns på webbplatsen Kulttuurin vuosikello.

Heritage Hubs -guiden

I Heritage Hubs-guiden finns idéer för hur man kan bekanta sig med kulturarvets olika uttrycksformer och hur man kan inkludera kulturarvsfostran och växelverkan mellan kulturer i sitt eget dagliga arbete. Idéerna lämpar sig särskilt för grundskolans högre årskurser.

Videor från projektet Live elävä perintö!

I projektet Live elävä perintö! producerade ungdomar videor om levande kulturarv och traditioner som är viktiga för dem. Under lektioner i grundskolan och gymnasiet kan man titta på videorna och fundera på vilka levande kulturarv som är viktiga för en själv. Videorna finns på webbplatsen Kulttuurin vuosikello.

Tjänsten Europeana

I tjänsten European finns digitalt kulturarv från europeiska arkiv, bibliotek och museer. Materialet passar för både grundskolan och gymnasiet.

Kekri

På kekri-webbplatsen, som upprätthålls av stiftelsen Talonpoikaiskulttuurisäätiö, kan man läsa mer om den finländska höstfesten kekri, som har sina rötter i flera tusen år gammal europeisk jordbrukskultur. Förr i tiden var kekri en skördefest som markerade början på ett nytt år. Materialet passar för både grundskolan och gymnasiet.

Karta över de immateriella kulturarven på Unescos lista

På Unescos webbplats hittar man seder, traditioner och ritualer som anknyter till olika världsreligioner och mångsidig information om dem i form av text, bilder och videor. Webbplatsen kan användas på lektioner både i grundskolan och i gymnasiet.

AntroBlogi

På webbplatsen AntroBlogi finns material med vilket man i skolan kan ta upp kroppens och kulturens knutpunkter. Hur syns exempelvis kulturella influenser i vad vi betraktar som vackert eller vilka livsmedel vi använder som näring för våra kroppar? Läromedelshelheten, som består av fem delar, tar sig an frågor kring kroppen och kulturen genom stora teman som berör motion, skönhet, sinnen, mat och döden. Materialen lämpar sig särskilt för gymnasiet.

Kompassen för hållbar utveckling

Kompassen för hållbar utveckling har utvecklats genom ett samarbete mellan Museiverket, Centret för konstfrämjande och Suomen Kulttuuriperintökasvatuksen seura. Med hjälp av kompassen kan man fundera på hurdant ett kulturarv som man själv tycker om och som överensstämmer med principerna för hållbar utveckling egentligen är.

Informationspaketet Juhlakalenteri

Informationspaketet Juhlakalenteri, som publicerats av Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, innehåller artiklar om julen, påsken, midsommar och kekri, utdrag ur folkminnesmaterialet i SKS-arkivet samt litteratur- och länkhänvisningar. Materialet innehåller också uppgifter om de olika festerna som lämpar sig för grundskolans högre årskurser.

Uskonnonopetus.fi

Uppgifterna på webbplatsen uskonnonopetus.fi, som upprätthålls av Seurakuntaopisto, kan användas i religionsundervisningen, men också i klasser med olika åskådningar för att främja kulturell läskunnighet och hållbar utveckling. Materialet utvecklar multilitteraciteten och kan användas i arbete där man går runt mellan olika punkter, eller så kan man använda de enskilda uppgifterna som sådana. Läromedlet innehåller olika uppgifter för grundskolans lägre och högre årskurser om bland annat en julikon, fastlagen och påsken.
Tillbaka upp

Festkalendern

Festkalendern innehåller information om olika religioners och kulturers fester. I informationsfönstret i festkalendern berättas om de olika festernas historia och hur de firas. Kalendern har tagits fram av Kulttuuri- ja uskontofoorumi FOKUS ry och Ad Astra rf.

Religionskalendern

Med hjälp av religionskalendern kan man bekanta sig med kristendomens, islams och judendomens veckovisa och årliga helgdagar och fester. I kalendern, som upprätthålls av RESA-forumet rf, har man beaktat mångfalden och de olika riktningarna inom religionerna. Förutom att bekanta sig med olika fester, deras bakgrund och symbolik samt hur man firar dem kan man med kalenderns hjälp även öva på att använda en kalender.
Tillbaka upp