I rekommendationen om statsförvaltningens kommunikation och anvisningen om intensifierad kommunikation inom statsförvaltningen definieras informationspåverkan som verksamhet genom vilken man systematiskt strävar efter att påverka den allmänna opinionen, människors agerande och beslutsfattarna samt därigenom samhällets funktionsförmåga. Metoder för påverkan är exempelvis att sprida felaktig eller vilseledande information och utöva påtryckningar samt att använda information som i sig är korrekt för ett visst syfte (exempelvis att använda fakta som tagits ur sitt sammanhang). Det är fråga om strategisk verksamhet som syftar till att få den som är föremål för påverkan att fatta beslut som är skadliga för honom eller henne själv och att agera i strid med sina egna intressen, ofta dessutom omedvetet. Det är viktigt att komma ihåg att olika åsikter och synsätt hör till ett demokratiskt samhälle. Sådant är inte informationspåverkan.
Mål som främjar att identifiera och möta informationspåverkan ingår i grunderna för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Kompetensen stärks bland annat som en del av digitaliseringen, kommunikationsfärdigheterna och utvecklingen av gemenskapens verksamhetskultur. Målen har utarbetats med beaktande av barnens, elevernas och de studerandes ålder.