Robotfärdmedel kommer sakta men säkert
Utbildningsstyrelsen prognostiserar riksomfattande arbetskrafts-, utbildnings- och kompetensbehov på lång sikt. I den prognostisering av vuxenutbildning inom trafik- och logistikbranschen som genomfördes nyligen deltog tiotals experter från företag, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, utbildningsanordnare och högskolor inom branschen.
– Betydelsen av digitalisering, robotik, tjänstedesign och kundupplevelse ökar, vilket även har effekter på trafik- och logistikbranschen, berättar undervisningsråd Samuli Leveälahti om resultaten.
Det behövs fortfarande förare på 2020-talet, men uppgifterna för lagerarbetare och inom ekonomiförvaltning kommer att minska snabbt och arbetsbeskrivningarna förnyas. Autopiloter kommer att blir vanligare på 2030-talet, vilket kan innebära avsevärda personalminskningar särskilt i fråga om förare inom kollektivtrafiken. – Det är nödvändigt att redan på 2020-talet erbjuda yngre anställda möjligheter att utbilda sig till nya, expertorienterade uppgifter eller andra branscher, berättar Samuli Leveälahti.
Behovet av digital kompetens ökar både i nuvarande och nya uppgifter som uppstår till exempel inom datahantering och analys. Kompetens behövs bland annat inom robotprogrammering, telematik, smidig användning av smarta anordningar och applikationer inom virtuell verklighet, kodning, datasäkerhet och styrning av datatrafik. Digitaliseringen stärker plattformsekonomin även inom logistikbranschen. I praktiken betyder detta att producenter, distributörer, utbildare och andra aktörer inom branschen kopplas till varandra via en digital plattform.
Biobränslenas och elektricitetens andel ökar, men de undantränger inte ännu traditionella fossila bränslen vid övergången till 2030-talet. Hybridfärdmedel kommer att bli vanligare redan på 2020-talet. Även tungt transportmateriel och flygmateriel kommer att utnyttja biobränslen allt mer.
– Utvecklingen av kompetens ska tas bort från läroanstaltsmiljön, till arbetsplatserna och till exempel till nätet. Det krävs mer av arbetstagarna. De ska själva identifiera lärmiljöer och lärnätverk med anknytning till sina personliga kompetensbehov och karriärutveckling samt på eget initiativ utveckla sin kompetens. Vi måste satsa avsevärt mer på tilläggs- och fortbildning av lärare på 2020-talet jämfört med nuläget, berättar Leveälahti.
Som allmänna kompetensbehov lyfts även fram kundbetjänings- och samarbetsfärdigheter, internationalism och hållbar utveckling. Samtidigt ökar betydelsen av kompetens på alla uppgiftsnivåer i fråga om utveckling av det egna arbetet och organisationens arbete.
Utmaningar inom utbildningssystemet är utbildningsorganisationernas förmåga att reagera på behoven att utveckla kompetens och tillsammans med arbetsgivarna förankra strategier och mål i examensgrunderna, yrkesproven, läroplanerna och utbildningsprogrammen.
En del av de prognostiserade ändringarna förutsätter först ändringar i lagstiftningen särskilt för att man ska kunna lösa säkerhets- och ansvarsfrågor.
Inom Utbildningsstyrelsens projekt för riksomfattande prognostisering av vuxenutbildning (Valtakunnallinen aikuiskoulutuksen ennakointi, ESR) genomfördes ett pilotprojekt för en prognostiseringsmodell som utgår från enkäter om vuxenbefolkningens kompetens- och utbildningsbehov samt workshoppar. Inom projektet identifieras olika förändringsfaktorer och deras effekter på branschen bedöms. Den totala sysselsättningen samt strukturella ändringar och kompetensbehov i olika arbetsuppgifter betraktas mot alternativa scenarier som skapats under en process. Utifrån dessa tar man fram förslag till utveckling av tjänster för lärande som riktas till vuxenbefolkningen inom olika skolformer och utbildningsstadier.