Vad säger läroplansgrunderna om självstyrt lärande, digitalisering och fenomenbaserat lärande?
Grunderna för läroplanen är inte samma sak som kommunernas och skolornas läroplaner. Utbildningsstyrelsen utarbetar de nationella grunderna för läroplanen, där man beskriver målsättningar och innehåll för de enskilda läroämnena samt de allmänna principerna för att ordna grundläggande utbildning.
Varje kommun gör upp en egen läroplan utgående från de nationella läroplansgrunderna. De lokala läroplanerna styr undervisningen och skolarbetet mer noggrant och beaktar lokala behov och perspektiv. Många saker som påverkar skolvardagen – såsom undervisningsmetoder, verktyg och arbetssätt – avgörs i kommunen eller i skolan.
Självstyrt lärande och undersökande arbetssätt under handledning av läraren
Läroplansgrundernas syn på lärande baserar sig på att eleven har en aktiv roll. I skolan ska man inte bara lära sig fakta utan också lära sig att lära sig, att sätta upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.
Självstyrt lärande och undersökande arbetssätt har lyfts fram i grunderna för läroplanen, eftersom dessa kompetenser behövs såväl i fortsatta studier som i det vardagliga livet. Eleverna övar sig i självstyrt lärande, självständighet och undersökande arbetssätt under hela grundskolan, med handledning av läraren.
Fenomen- eller temabaserat lärande är ett ämnesövergripande arbetssätt
I grunderna för läroplanen fastställs att varje skola under varje läsår bör ha minst ett tydligt tema, ett projekt eller en period, där man sammanför innehåll från olika läroämnen och behandlar det utvalda temat ur flera olika läroämnens perspektiv. Dessa perioder kallas för mångvetenskapliga lärområden.
Till exempel fenomenveckor är ett sätt att förverkliga mångvetenskapliga lärområden, men grunderna för läroplanen förutsätter inte fenomenbaserat lärande. Kommunen avgör hur man går till väga.
Mångvetenskapliga lärområden eller fenomenbaserat lärande ersätter alltså inte läroämnen, utan undervisningen och bedömningen grundar sig fortfarande på de läroämnen som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. Eleverna får inget vitsord för mångvetenskapliga lärområden, utan bedömningen görs som en del av bedömningen av läroämnena.
Digitaliseringen utnyttjas i undervisningen, men den är inte ett värde i sig
Att behärska informations- och kommunikationsteknologi är ett av delområdena för mångsidig kompetens i läroplansgrunderna. Teknologi är också en väsentlig del av mångsidiga lärmiljöer.
Eleverna lär sig att använda digitala redskap under handledning av läraren. De utnyttjas som verktyg för inlärningen. Eleven handleds i att använda teknologi ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt. De handleds i att förstå principerna för hur digitala verktyg används och fungerar och i att utveckla sin praktiska digitala kompetens. Eleverna lär sig hur de kan utnyttja digitala verktyg vid informationshantering samt i undersökande och kreativt arbete.
Arbetssätten och metoderna avgörs lokalt
I grunderna för läroplanen beskrivs målsättningarna för undervisningen och lärandet, men undervisningsmetoderna beskrivs inte. Läraren har friheten att välja ändamålsenliga undervisningsmetoder.
Enligt grunderna för läroplanen ska verktyg och arbetssätt väljas utgående från hur väl de motsvarar undervisningens målsättningar samt elevernas behov, förutsättningar och intressen.
Kommunerna och skolorna gör upp mer exakta riktlinjer om arbetssätt och -verktyg utgående från läroplansgrunderna. Läraren väljer ut arbetssätten i samarbete med eleverna och handleder eleverna speciellt då nya arbetssätt tas i bruk.