Nyheter

”Alla ska ha möjlighet till internationalisering” – Utredning rekommenderar att antalet studerande som åker utomlands fördubblas före 2030

Aktuellt Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Högskoleutbildning Erasmus+ yhteiset Internationalisering
I en utredning som genomförts av undervisnings- och kulturministeriet försöker man finna åtgärder för att öka den internationella mobiliteten bland studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter och högskolor. Bakgrunden till utredningen är regeringsprogrammets målsättning om att öka internationaliseringen inom utbildningen och forskningen. Samma mål har också ministeriets vision om högskoleutbildning och forskning 2030.
Kuvituskuva, nuoret aikuiset kokouksessa

Utredningen har gjorts av Tuula Teeri från Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige på uppdrag av ministeriet. Utredningen tar fasta vid olika program som stöder den internationella rörligheten, målen om hållbar utveckling och nya former av rörlighet, till exempel virtuell rörlighet som informationsteknologin möjliggör.

Det största programmet som stöder internationell rörlighet är Europeiska unionens Erasmus+-program, som omfattar alla utbildningsstadier samt ungdomsverksamhet och idrott. Mikko Nupponen som svarar för programmet vid Utbildningsstyrelsen tycker att utredningen är betydande. – I framtiden kommer internationellt kunnande att ha en allt viktigare betydelse för det finländska samhället. Det är också viktigt att säkerställa jämlika möjligheter för alla att delta i internationell verksamhet. Det är fint att den här utredningen också tar ställning till de här frågorna, säger Nupponen.

I rapporten konstateras att utbildning är en nödvändig förutsättning för att ett litet land som är beroende av export ska kunna vara framgångsrikt. Det finländska kunskapssystemet ska ha kapacitet att utbilda nya förmågor som har färdigheter och iver att verka på global nivå.

Det här syns redan nu i riktlinjerna som dras upp för utbildningen. Den nya gymnasielagen förutsätter att undervisningen ordnas så att den studerande har möjlighet att utveckla både sitt internationella kunnande och sitt arbetslivs- och företagarkunnande. Inom yrkesutbildningen är målet att öka internationaliseringen som en del av utvecklingen av kunnandet, studierna och inlärningen i arbetet. I riktlinjerna för att främja internationaliseringen i högskolorna (2017–2025) konstateras att alla högskoleexamina i regel ska omfatta en internationell period.

Rapporten innehåller rekommendationer om att antalet som deltar i utlandsperiod fördubblas

Läsåret 2017–2018 deltog 5 150 gymnasiestuderande och 5 500 yrkesstuderande i en utlandsperiod. Vid högskolorna deltar ungefär 10 000 studerande årligen i en utlandsperiod. Hälften av dem studerar vid universitet och hälften vid yrkeshögskolor.

Avsikten är att antalet som deltar i studier utomlands ska fördubblas inom de olika utbildningsstadierna före år 2030. Rapporten innehåller rekommendationer om hur den här målsättningen ska uppnås.

  1. En internationaliseringsstrategi och ett åtgärdsprogram, som beaktar särdragen inom varje utbildningsnivå, borde krävas av läroanstalter på alla utbildningsnivåer. 
  2. Det borde finnas mer stödtjänster för internationalisering, särskilt inom de lägre utbildningsnivåerna, för att det skulle vara lättare för de studerande att delta i utbyte än för tillfället och för att undervisningspersonalen skulle belastas mindre. Finansieringen av stödtjänsterna bör vara en del av läroanstalternas basfinansiering, antingen på basis av behov eller resultat.
  3. En nationell databank om internationaliseringens olika möjligheter och finansieringssystem borde grundas. Databanken ska innehålla information om möjligheterna till internationalisering och finansiering, specifikt för varje utbildningsnivå. Tillräckliga resurser bör reserveras för upprättandet och upprätthållandet av databanken.
  4. Lärarnas internationaliseringskompetens bör breddas genom att man ökar mängden internationaliseringsfostran i lärarutbildningen samt förbättrar lärarnas möjligheter till internationell mobilitet och fortbildning.
  5. Man borde överväga att grunda ett behovsprövat stipendiesystem för internationaliseringsutbildningen så att studerande med olika bakgrund samt funktionshindrade studerande kan delta i internationaliseringsutbildningen.
  6. För att förebygga utslagning bör man utreda orsakerna till pojkars och mäns låga deltagarfrekvens och ointresse för utlandsutbyte.
  7. Inom yrkes- och vuxenutbildningen bör man beakta de studerandes familjesituation samt skapa drivfjädrar för arbetsgivarna att stödja och möjliggöra internationella studier och praktik för de studerande. Internationaliseringsfinansieringen för studerande med familj bör också möjliggöra att familjemedlemmarna deltar.
  8. Företagsstödet bör utvecklas så att det i synnerhet stöder internationaliseringen av små företag. Studerande- och praktiksamarbete är ett bra verktyg för detta.

– Målet om att fördubbla antalet studerande som deltar i utlandsutbyte är ambitiöst, men helt möjligt att uppnå. En bra utgångspunkt för det här är andra fasen av Erasmus+ som inleds 2021 och som föreslås få en dubbelt större budget än tidigare. Det räcker ändå inte enbart med att öka finansieringen, utan det krävs också nära samarbete med alla aktörer, i synnerhet med läroanstalterna och utbildningsanordnarna, konstaterar Nupponen.