I många andra länder får föräldrarna betala elevernas skolmåltider själva eller packa med lunch åt barnen.
I en del länder bidrar staten eller kommunen med ekonomiskt stöd för skolbespisningen. Skolbespisning ordnas också med hjälp av olika skolmåltidsprogram, i synnerhet i utvecklingsländerna. Till exempel Förenta Nationernas Världslivsmedelsprogram (WFP) hjälper regeringarna i 71 länder att ordna skolmåltider för fler än 18 miljoner barn.
Intresset för det finländska systemet har ökat runtom i världen
Skolbespisningssystemet i Finland är unikt: det omfattar såväl staten, kommunerna, universiteten, den privata sektorn och medborgarorganisationerna. Med hjälp av samarbetet upprätthåller man en kostnadseffektiv och hållbar verksamhet som dagligen serverar näringsrik, smaklig och mångsidig mat till fler än 800 000 barn, elever och studerande.
Utrikesministeriet och Utbildningsstyrelsen har för första gången sammanställt anvisningarna som berör skolbespisningen i Finland som en gemensam publikation med namnet School Meals for All (”Skolmåltider åt alla”). Med publikationen vill man svara på det intresse som man på internationell nivå visat gentemot det finländska systemets särdrag.
– Intresset för den finländska skolmåltidsmodellen har tydligt ökat utomlands. Det här syns till exempel i att man kontinuerligt kommer till Finland på olika studiebesök och att vi i högre grad än tidigare får frågor som berör skolbespisningen, berättar undervisningsrådet Marjaana Manninen från Utbildningsstyrelsen.
Publikationen tar fasta vid hur skolbespisningen har ordnats rent administrativt och vilka krav det finns vad gäller maten och måltidstillfällena. I publikationen har man också samlat de bästa verksamhetssätten som framkommit under de många år Finland har haft avgiftsfri skolbespisning. Den innehåller också exempel på hur skolmåltiderna ordnas i fem olika finländska kommuner.
Skolbespisningen fick sin början redan under krigstiden
I Finland har skolmåltiderna fått sin början redan på 1800-talet i form av välgörenhetsverksamhet. Finland var det första landet i världen att få en egen lag om avgiftsfria skolmåltider år 1943. Efter en övergångsperiod på fem år började man år 1948 servera avgiftsfria skolmåltider åt alla läropliktiga elever. Den här traditionen har nu levt vidare i mer än 70 år.
Många av dagens utvecklingsländer känner igen de förhållanden som rådde i Finland efter kriget, fattigdom, bosättning av evakuerade områden och omhändertagande av barn som förlorat sina föräldrar. Finland kan fungera som ett viktigt exempel för dessa länder.
Praxisen i anslutning till skolmåltiderna och maten som serveras lever med tiden. Skolbespisningen utvecklas ständigt i samarbete med eleverna till exempel så att man gör ändringar i menyerna utifrån elevernas respons.
Samarbete, delaktighet och näringsfostran har blivit en del av de nationella målen som ställts upp för skolbespisningen och som syftar till att främja lärandet. Måltiderna i skolan ger möjlighet att lära sig om till exempel matkulturer i andra länder och en hälsosam kost samt ett gott bordsskick.
– I Finland ses skolmåltiderna som viktiga på nationell nivå och verksamheten utvecklas kontinuerligt. Avgiftsfria måltider i skolan är en av nyckelorsakerna till att Finland har blivit ett starkt samhälle som grundar sig på kunnande och utbildning. Finland föregår som ett exempel för andra länder och har således ansvar för att främja skolbespisningens roll i det internationella samarbetet så att skolmåltiderna ses som ett effektivt sätt att förbättra elevernas och de studerandes välbefinnande, kunnande och gemenskap.
Onsdagen den 5 juni ordnar Utbildningsstyrelsen ett skolmåltidsforum som samlar sakkunniga från olika områden för att diskutera hur den finländska modellen kan användas för att främja nationella mål och globalt lärande.
– Vid evenemanget Kaikki syö 2020 (”Alla äter 2020”) presenteras förutom den färska publikationen även olika möjligheter som Utbildningsstyrelsen erbjuder för att stärka samarbetet kring skolbespisningen. Ett av Utbildningsstyrelsens centrala effektmål är att utveckla elevernas och de studerandes välbefinnande även på internationell nivå, vilket skulle innebära att alla elever runtom i världen skulle ha möjlighet att äta och lära sig tillsammans, avslutar Manninen.
Fakta:
- I Finland serveras dagligen ungefär 830 000 skolmåltider
- Den totala summan för skolmåltider under ett år för en elev i grundskolan var ungefär 530 euro år 2017
- Samma år låg genomsnittskostnaderna för en skolmåltid i grundskolan på cirka 2,80 euro. I beloppet ingår maten, personalkostnaderna, utrustningen och transporten
- I Finland är ansvaret för att ordna och planera skolbespisningen fördelat på flera olika instanser. Systemet styrs på nationell nivå. Kommunerna svarar för att ordna skolbespisningen på lokal nivå
Ytterligare information:
Utredningen kan laddas ner på Utrikesministeriets och Utbildningsstyrelsens webbplatser. Vi hoppas att utredningen används i så hög grad som möjligt i internationella sammanhang där skolbespisningen lyfts fram.