Experternas syn på framtidens kompetensbehov: I arbetslivet behövs kunskaper i hållbar utveckling, digital kompetens och kontinuerligt lärande

I PFK medverkar en bred grupp sakkunniga inom arbetsliv och utbildning. Forumet har förutspått framtidens kunskapsbehov inom 30 branscher. I rapporten som publicerades på framtidsdagen den 1 mars presenteras de första resultaten av prognostiseringsprocessen som har sikte på år 2035.

År 2035 har speciellt digitaliseringen förändrat många traditionella industrier och förbättrat produktiviteten och slutproduktens kvalitet. Branscher som inte har kunnat utnyttja digitaliseringens möjligheter har blivit efter i den internationella utvecklingen.

Hurdant kunnande efterfrågas?

I anslutning till digitaliseringen behövs kompetenser i att utnyttja digitala lösningar och plattformar samt att behärska och styra digitala funktioner. Det gäller ändå att minnas att det inte enbart finns en teknologisk dimension, utan det handlar mycket om kunskapsmässigt, interaktivt, kundorienterat och trygghetsskapande kunnande.

Speciellt i servicebranschen växer betydelsen av kundorienterad utveckling av tjänster. I framtiden behövs nya lösningar för interaktiv kundbetjäning, där tjänstedesign och automation har en viktig roll.

PFK bedömer att betydelsen av hållbar utveckling kan jämföras med digitaliseringen. Att känna till hållbar utveckling är en viktig grundkompetens speciellt i de industriella branscherna. På ett bredare plan kan man konstatera att förståelsen för hållbar utveckling håller på att växa till en central medborgarfärdighet. Det har både en nationell och en global betydelse för att bygga ett balanserat, rättvist och jämlikt samhälle som tar hänsyn till miljön. Betydelsen av kunnande i hållbar utveckling kommer att fortsätta växa om samhällsutvecklingen sker i en mer ekologisk riktning.

Kontinuerligt lärande ger kunnande

I sin rapport lyfter PFK fram utvecklandet av kunnandet som ett centralt tema. Förmågan att lära sig är viktig, men ur arbetslivets synvinkel är det väsentligt att kunna utveckla och leda sitt eget kunnande. Problemlösning och informationsanalys är viktiga metakunskaper, som för sin del hjälper i att hantera den omvälvning som digitaliseringen medför.

I rapporten granskar man också utmaningar i anslutning till kontinuerligt lärande. Enligt PFK behöver man på 2020-talet genomföra en reform av kontinuerligt lärande, där lärande som grundar sig på examina utgör bara en del av utvecklandet av kunnandet. Överlag kommer vi vid sidan av traditionell utbildning att skaffa oss allt mer kunnande i arbetslivet, inom tredje sektorn och i fortbildningsinstitutioner inom den privata sektorn. Vid sidan av eller i stället för utbildningssystemet kan man prata om ett system för kunnande. En roll för framtidens utbildningsanordnare kan vara att fungera som en plattform som erbjuder möjligheter och till exempel kan sammanföra olika aktörer och skapa förutsättningar för gemensamt utvecklande av lärande och kunnande.

Vad är Prognostiseringsforum för kunnande?

Prognostiseringsforum för kunnande är undervisnings- och kulturministeriets samt Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan för prognostisering. Forumets uppgift är att främja växelverkan mellan utbildning och arbetsliv. Till PFK hör nio prognostiseringsgrupper, vars uppgift är att förutspå kunskaps- och utbildningsbehov inom den egna branschen. Prognostiseringsprocessen genomfördes mellan juni 2017 och februari 2019.

Rapport (på finska): Osaaminen 2035. Osaamisen ennakointifoorumin ensimmäisiä ennakointituloksia. Opetushallitus 2019. (Publiceras 1.3.2019)

Mer information:

Undervisningsrådet Kari Nyyssölä, kari.nyyssola [at] oph.fi (kari[dot]nyyssola[at]oph[dot]fi), tfn 029 533 1159
Undervisningsrådet Samuli Leveälahti, samuli.levealahti [at] oph.fi (samuli[dot]levealahti[at]oph[dot]fi), tfn 029 533 1302