Finalisterna till Cygnaeus-priset har valts – läs mer om de sex kandidaterna

Utbildningsstyrelsens priskommitté bestående av sakkunniga har utsett sex finalister av de 29 förslag som lämnades in. Cygnaeus-priset tilldelas en individ, ett projekt eller ett samfund som har främjat jämlika utbildningsmöjligheter i Finland. 

Finalisterna är biträdande professor Sonja Kosunen från Helsingfors universitet, Careerias projekt Äidit mukana, Kvinnosaksförbundet Unionens projekt Tasa-arvoinen varhaiskasvatus, forskningsteamet för utbildningsutvärdering vid Koulutuksen tutkimuslaitos, Invaliidisäätiös Live Polku-verksamhet samt Icehearts modell för tidigt ingripande. 

Forskning för att utveckla jämlikheten i utbildningen

Biträdande professor Sonja Kosunen från Helsingfors universitet har forskat i jämlika möjligheter för att gå i skola och lära sig. Hon har också undersökt vilka faktorer som skapar ojämlikhet i de finländska skolorna och hur de ter sig i förhållande till andra länder. Kosunen leder för närvarande tre forskningsprojekt där man undersöker frågor som berör jämlikhet och likabehandling i utbildningen inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Hon har spridit och informerat om forskningsresultatet kring särutveckling och ojämlikhet som stöd för den allmänna debatten och för beslutsfattandet. 

Kosunen ser det som viktigt att forskning som berör jämlikhet och likabehandling lyfts fram. Att höra till de sex finalisterna tycker hon att är ett erkännande för hela forskningsgruppen och även för hela forskningsfältet.

Till Cygnaeus-finalisterna hör också forskningsteamet för utbildningsutvärdering vid Jyväskylä universitets forskningscenter Koulutuksen tutkimuslaitos. Teamet bedriver internationell forskning om utbildningsutvärdering med fokus på barns, ungas och vuxnas kunnande, faktorer som inverkar på kunskaperna och färdigheterna, hur undervisningen ordnas samt på föräldrarnas delaktighet. Utöver kunskapsnivån fokuserar gruppen även på att klarlägga attityder som rör studierna samt fritidsaktiviteter och -verksamhet som stödjer lärandet.

Den internationella utvärderingsstudien erbjuder unik och tillförlitlig information som kan användas för att utveckla jämlikheten i utbildningen. Resultatet har använts bland annat inom lärarfortbildningar och i utarbetandet av läroplansgrunderna, i det nationella läskunnighetsforumets arbete samt inom projektet Mitt spår som forskar i motarbetandet av marginaliseringen bland unga.

– Det är väldigt viktigt att i god tid upptäcka eventuella problem som motverkar jämlikheten i utbildningen, berättar forskningsteamets ledare Juhani Rautopuro om projektets betydelse för att främja jämlikheten. 

Mödrar utvecklar sina läs- och skrivfärdigheter tillsammans med sina barn i skolan

Careerias projekt Äidit mukana strävar efter att främja integrationen bland kvinnor med invandrarbakgrund. Målsättningen är att kvinnorna ska få en studieplats eller ett jobb.

Inom projektet får mödrar som inte är läskunniga eller har kunskaper i finska delta i undervisning i språket, i matematik samt i andra studier som hör till integrationsutbildningen i samma skola där deras barn går. Efter studierna får kvinnorna stöd för att söka vidare till fortsatta studier eller för att komma in i arbetslivet. Samarbetet med kvinnorna fortsätter under de fortsatta studiernas och praktikperiodernas gång. 

– Kvinnorna har en nyckelroll i familjerna och deras exempel lyfter fram och främjar jämställdhet och jämlikhet både inom den egna familjen och inom invandrargemenskaperna, säger servicechef Minna Perokorpi-Sulin från Careeria. 

Kvinnosaksförbundet Unionens projekt Tasa-arvoinen varhaiskasvatus har allt sedan 2016 aktivt arbetat med att ta fram och sprida information samt ordna utbildningar om jämlikhet och genussensitivitet. Målgruppen är de som arbetar inom småbarnspedagogiken, studerande och även andra intresserade. 

– Särskilt viktigt har det varit att påverka attityderna ute på fältet, säger projektchef Nea Alasaari. 

– Trots lagar och förordningar är det fortfarande oklart för många vad genussensitivitet och jämlikhet i småbarnspedagogiken verkligen innebär. 

Inom projektet har man tagit fram praktiska modeller för att planera vardagen inom småbarnspedagogiken ur jämlikhetsperspektiv. Syftet är att stödja grunderna för planen för småbarnspedagogik och ett individuellt bemötande av barnen. 

Icehearts är övergripande och långsiktigt stöd för barn

Enheten Live Palvelut vid Invalidisäätiö har startat verksamheten Live Polku som erbjuder snabba, smidiga och individuella lösningar för att delta i yrkesutbildning, rehabiliterings- eller sysselsättningstjänster eller för att komma in i arbetslivet. Tröskeln ska vara låg och vem som helst kan använda tjänsten. För samtliga deltagare gör man upp en personlig plan. Avsikten är särskilt att försöka nå personer som har svårt att hitta en lämplig studie- eller arbetsplats och som därför riskerar att marginaliseras. 

– Centrala ledord för Polku-verksamheten är öppenhet och tillgänglighet, berättar Terhi Voutilainen från Invalidisäätiö.  

– Man behöver inte fylla i någon ansökningsblankett och inte heller veta exakt vad det är man vill. Det är bara att ta kontakt och så börjar man därifrån. 

Bland finalisterna valdes även verksamhetsmodellen för tidigt ingripande som utvecklats av föreningen Icehearts som varit verksam sedan år 1996. Verksamhetsmodellen, som lyder under samma namn som föreningen, grundar sig på att man bygger upp ett lag bestående av barn som är i behov av särskilt stöd. Varje lag har en egen vuxen ledare som stödjer barnen i skolan, hemma och på fritiden i 12 års tid.  

Verksamhetsmodellen förebygger att barnen isoleras och marginaliseras samt stärker deras välbefinnande. 

– Iceheart-verksamheten har förbättrat barnens holistiska välbefinnande och främjat deras skolgång genom att erbjuda en gemenskap och en vuxen som stödjer och finns vid ens sida, säger organisationschef Erika Turunen.  

Pristagaren utses i samband med Kommunmarknaden 11.9.2019.

Skolstyrelsen instiftade Cygnaeus-priset år 1981 till minnet av den finländska läropliktsskolans fader Uno Cygnaeus (1810–1888). Sedan 1991 har Utbildningsstyrelsen, som grundades istället för skolstyrelsen, delat ut priset så gott som varje år.