Modeller och rutiner i daghemmens vardag bidrar till mer jämställt samhälle – Kvinnosaksförbundet Unionens projekt belönades för arbetet med att utveckla genussensitiv pedagogik
Bland totalt 29 kandidater utsågs sex finalister av vilka jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara och universitetslektorn i sociologi Mari Käyhkö valde en vinnare.
Prisjuryn uppgav att valet stod mellan väldigt olika projekt och inte var lätt. I prismotiveringen konstaterades att även om Finland ses som ett modelland då det kommer till jämställdhet, är till exempel vår arbetsmarknad fortfarande kraftigt indelad i manliga och kvinnliga branscher.
– Vanligtvis kan man skildra könsrollerna redan i valet av utbildning och de återspeglas även i fördelningen av olika sysslor inom hemmet och familjen, konstaterade Maarianvaara.
Det är viktigt att bryta stereotypier i ett tidigt skede eftersom könsrollerna och -förväntningarna skapas redan under de första levnadsåren. De yrkesutbildade inom småbarnspedagogiken har en nyckelposition i den processen och det är viktigt att öka deras medvetenhet i frågan.
– Projektet har som utgångspunkt att komma åt och dekonstruera dessa könsrelaterade kulturella antaganden. I vardagen syns genussensitiviteten till exempel genom att man inte ger barnet alternativ och förslag som baserar sig på hens biologiska kön. På det här sättet ökar man barnets välbefinnande och även hens valmöjligheter senare i livet. På lång sikt kan genussensitiviteten också förändra hela samhället i en mer tolerant och jämställd riktning.
– Vi anser att det här projektet har potential att inverka på samhället på många olika plan genom en medveten småbarnspedagogik.
Projektet utgick från videomaterial som filmades på daghemmen för att dokumentera vardagen.
– Vi observerade att barnen ofta behandlades olika i vardagliga situationer på basis av deras kön, berättade projektchef Nea Alasaari kertoi.
– Därför beslutade vi att utveckla praktiska verktyg som skulle kunna göra det lättare att i daghemmen bli medvetna om och åtgärda icke jämställda verksamhetssätt och rutiner.
Under hösten ordnar projektet även fortbildning på flera orter. Som stöd för personalen inom småbarnspedagogiken har man också tagit fram nätbaserade kurser som man kan delta i på alla håll i landet.
Enligt Alasaari väcker genussensitiv pedagogik ett allt större intresse och kännedomen om ämnet har ökat. Ändå förekommer en del felaktiga uppfattningar om vad genussensitiv pedagogik är.
– Vi har kommit en lång bit på vägen men det finns fortfarande yrkesutbildade inom småbarnspedagogiken som förhåller sig skeptiskt till genussensitiv pedagogik. Därför känns det viktigt att få denna utmärkelse.
Priset överräcktes av undervisningsrådet Jorma Kauppinen från Utbildningsstyrelsen.
– Sedan år 1981 har tanken med Cygnaeus-priset varit att pristagarna har främjat bildningen och jämställdheten i Finland. Kauppinen konstaterade, att även om vi redan har uppnått en hel del måste vi fortsätta arbeta för jämställdheten, arbetet är inte färdigt än.
– Vi behöver mer tolerans i vår tid och vårt samhälle.