OECD-jämförelse: Föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på hur högskolestudierna framskrider
Även om högskolestudier avläggs flitigt i Finland och antalet personer med en högskoleutbildning har ökat aningen under de senaste tio åren, är fördelningen mellan olika utbildningsområden inte jämlik.
Det här visar den senaste Education at a Glance-utredningen som omfattar OECD-länderna och där ett av målen var att granska hur jämlik högskoleutbildningen är. Rapporten utarbetas varje år och den här gången granskades skillnaderna mellan medlemsländerna bland annat vad gäller antalet högskoleutbildade, sysselsättning och antagningen av nya studerande till högskolor. Samtidigt analyserade man hur högutbildade personers bakgrund inverkar på tiden för avläggandet av examen.
Män väljer oftare än kvinnor studier inom matematik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskaper
År 2017 fanns det fler kvinnor (54 procent) än män bland de nya studerande som deltog i utbildning som leder till en lägre högskoleexamen. I utbildningar inom STEM-sektorn, det vill säga matematik, naturvetenskaper, ingenjörsvetenskaper och teknologi, finns det betydligt fler män bland de studerande än kvinnor.
I jämförelseländerna var endast 30 procent av de nya studerande inom ovan nämnda utbildningar kvinnor. I Finland var medeltalet lägre än i de övriga OECD-länderna då bara 22 procent av dem som inledde sina studier inom STEM-utbildningar var kvinnor.
Situationen är ändå en annan vad beträffar de studerande som avlägger högre högskoleexamen och doktorsexamen då fler än hälften av dem som hade avlagt en doktorsexamen inom STEM-sektorn var kvinnor. Det här gällde ämnen som naturvetenskaper, matematik och statistikvetenskap.
Föräldrarnas utbildningsbakgrund inverkar på framstegen i studierna
Enligt utredningen inverkar föräldrarnas utbildningsbakgrund på om den studerande avlägger sina studier inom utsatt tid.
I så gott som alla OECD-länder var det vanligare att de studerande av vilkas föräldrar minst en hade avlagt en högre högskoleexamen, även slutförde en lägre högskoleexamen under den tidsperiod som var mål för granskningen. Granskningen omfattade den tid som ställts upp som mål för avläggandet av studierna och därtill ytterligare tre år.
På motsvarande sätt var andelen studerande som slutförde sina studier inom utsatt tid lägst bland dem vars föräldrar inte hade avlagt en examen på andra stadiet.
Till skillnad från övriga OECD-länder hade endast få studerande i Finland invandrarbakgrund
I nästan alla OECD-länder var det till största del de studerande som inte hade invandrarbakgrund som slutförde sina studier inom utsatt tid. Jämförelseuppgifter kunde endast samlas in från sju länder. I Finland var situationen en annan då de studerande med invandrarbakgrund i högre grad än i de övriga länderna avlägger sina studier inom utsatt tid.
Det är ändå inte skäl att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån det här resultatet, eftersom det bland befolkningen i högskoleålder och bland de högskolestuderande i Finland fortfarande finns en rätt så liten andel personer med invandrarbakgrund. Bland de nya studerande år 2017 var 4 procent födda i ett annat land än Finland medan 0,1 procent var födda i Finland men hade föräldrar som var födda utomlands.
Om antalet personer i högskoleålder som har invandrarbakgrund ökar men motsvarande personers andel bland de studerande inom högskoleutbildningen inte stiger kan det här anses vara ett oroväckande fenomen med tanke på jämlikheten i utbildningen.
Ytterligare information
Undervisningsrådet Kristiina Volmari
tfn 029 533 1276
kristiina.volmari [at] oph.fi