Nyheter

PISA 2018: Finländarnas resultat fortfarande på en god nivå

Aktuellt Grundläggande utbildning Kvalitet och utveckling
Resultatet av PISA-undersökningen år 2018 visar att finländarnas inlärningsresultat fortfarande är på en hög nivå bland OECD-länderna. Det är ändå skäl att fästa uppmärksamhet vid det ökande antalet svaga läsare och vid att upprätthålla jämlikheten inom utbildningen.
Kuvituskuva, koululaisia kulkemassa rappusia

Resultatet av PISA-undersökningen för 2018 publicerades den 3 december. Av resultatet framgår att finländarnas inlärningsnivå fortfarande håller en god nivå. De finländska 15-åringarna var bland de främsta i OECD-länderna vad gäller läskunnighet. Även i matematik är de finländska ungdomarnas kunskaper på samma nivå som år 2015. Kunskaperna i naturvetenskaper har däremot sjunkit en aning.

– Vi är fortfarande bland de främsta inom utbildningen och det kan vi vara stolta över. Speciellt fint är det att både kunskaperna och tillfredsställelsen med livet är på en hög nivå. De fina prestationerna kommer alltså inte på bekostnad av välbefinnandet, säger undervisningsrådet Marjo Rissanen.

Allt fler svaga läsare oroar

Den tydligaste förändringen i Finlands PISA-resultat är att allt fler har svaga läskunskaper. Bakgrund och attityder verkar få en allt större betydelse för läskunnigheten, och särskilt bland pojkarna är det allt färre som läser på fritiden.

– Skolan kan inte ensam komma med en lösning för att förbättra läskunnigheten, men då allt färre läser på fritiden är det viktigt att skolan uppmuntrar till läsning, kommenterar undervisningsrådet Leena Nissilä.

Att det finns allt fler svaga läsare är i sig ingen ny företeelse, och åtgärder har redan vidtagits bland annat i och med att Läsrörelsen grundades. Både nyligen och även under de senaste åren har det ordnats rikligt med fortbildning för undervisningspersonalen, med fokus på hur man kan utveckla läskunnigheten och läsintresset bland eleverna. Skolbiblioteken tilldelas även tilläggsresurser i form av gratis böcker via Finska kulturfonden och projektet Lukuklaani.

Även de gällande läroplansgrunderna tar på många olika sätt fasta på läskunnigheten och oron över att allt fler har svag läsförmåga. Läskunnighet och läsning har fått en tydligare roll som en del av allt lärande.

Viktigt att hålla fast vid jämlikheten inom utbildningen

Skillnaderna mellan de finländska skolorna är bland de minsta i förhållande till de övriga länderna i PISA-undersökningen. Ändå förekommer det även hos oss regionala skillnader som har framkommit redan under en längre tid såväl i PISA-resultaten som i utvärderingen av inlärningsresultaten på nationell nivå. Skillnaderna ökar också inom städerna.

– Vi måste kontinuerligt arbeta för att säkerställa möjligheterna till en jämlik utbildning. Vi har lyckats då skolorna för sin del klarar av att jämna ut skillnaderna så att elevernas bakgrund och föräldrarnas utbildning har en mindre inverkan på inlärningsresultatet, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Då andelen elever med svaga kunskaper ökar måste man även fästa uppmärksamhet vid hur man bättre kan stödja lärandet hos alla elever, påminner Marjo Rissanen. Man ska kunna ta hänsyn till elevernas olika behov i undervisningen. För det kan man använda sig av bland annat mångsidiga arbetssätt och olika lärmiljöer.

– Vid Utbildningsstyrelsen reflekterar vi över på vilka sätt vi bäst kan stödja lärarna, skolorna och utbildningsanordnarna då vårt system utmanas av att eleverna i dag har en allt mer varierande bakgrund och ojämlikheten ökar. Lärarna och rektorerna behöver få tillräckligt med tid för att utföra skolans grundläggande uppgifter. Därtill är det viktigt att stödja skolorna i implementeringen av läroplanen och säkerställa att lärarna har möjlighet att utveckla sitt kunnande, säger Rissanen.

En viktig åtgärd för att jämna ut de regionala skillnaderna är det pågående arbetet med att precisera riktlinjerna för bedömningen i den grundläggande utbildningen och kunskapskraven för slutbedömningen. De nationella riktlinjerna och kunskapskraven har en betydande inverkan på likvärdigheten inom bedömningen och ger också tydligare anvisningar om vad som ska läras ut och vad eleven ska studera inom varje läroämne.