Utbildningsstyrelsen och Cancerorganisationerna: Rökfria yrkesläroanstalter förutsätter engagemang och tydliga direktiv

Det är vanligt att studerande vid yrkesläroanstalter använder tobaks- och nikotinprodukter. Dagligen röker 23 procent av de unga som deltar i yrkesutbildning, och användningen av snus ökar hela tiden: 17 procent av pojkarna använder snus. Det är flera gånger vanligare med tobaks- och nikotinprodukter vid yrkesläroanstalterna än vid gymnasierna.

–  Arbetet som görs för att minska användningen av tobaks- och nikotinprodukter är viktigt för att minska hälsoskillnaderna bland de unga. Det går inte att förneka de skadliga verkningar som tobaks- och nikotinprodukter har för hälsan, och de syns även i de ungas studie- och arbetsförmåga. De levnadsvanor man har som ung, till exempel att man röker och använder snus, fortsätter man ofta med långt in i vuxenlivet. Skillnaderna i hur vanligt det är att använda tobaks- och nikotinprodukter förklarar till stor del hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper, berättar Eeva Ollila, överläkare vid Cancerorganisationerna.

En ny undersökning visar att läroanstalterna befattar sig med var de studerande röker, men däremot inte så mycket med om de studerande röker. Läroanstalterna har inga etablerade rutiner för hur man ska ingripa i användningen av tobaks- och nikotinprodukter. Ofta ligger ansvaret för att sträva efter en rökfri läroanstalt på enskilda aktiva lärare eller andra medlemmar av personalen.

Särskilt svårt är det enligt personalen att ingripa i användningen av snus. De studerande använder snus överallt i läroanstaltens utrymmen och inte på särskilt utmärkta platser. Det är svårare att lägga märke till om en studerande använder snus och personalen upplever att det känns obekvämt och rentav för privat att befatta sig med det.

– Det är viktigt att yrkesläroanstalterna inser vikten av att sträva efter rökfrihet. Jag uppmanar alla läroanstalter att på ledningsnivå och strategisk nivå arbeta för en rökfri läroanstalt. Då hela läroanstalten förbinder sig till att främja rökfrihet är det lättare att skapa gemensamma rutiner och spelregler tillsammans med de studerande och personalen, betonar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

– Det centrala resultatet i undersökningen visar att det behövs åtgärder på tre nivåer för att arbeta för rökfrihet i läroanstalterna. För att stärka en nikotinfri läroanstalt behövs ledningens stöd. Arbetet ska tydligare utgöra en del av läroplanen och undervisningen. Därtill behöver personalen färdiga modeller och anvisningar för att kunna främja rökfrihet, förklarar forskare Jenni Simonen från forskningscentralen e2 Tutkimus.

Undersökningen Savupilvi portin yllä – Tutkimus ammatillisten oppilaitosten savuttomuustyöstä har genomförts i sex yrkesläroanstalter genom att man intervjuat personal och studerande om hur arbetet för att främja rökfriheten i läroanstalterna genomförs och vilka utmaningar det finns. Undersökningen har beställts av Cancerorganisationerna och den ges ut som en nätpublikation av Utbildningsstyrelsen (på finska). Undersökningen har genomförts av Jenni Simonen, doktor i statsvetenskap och Aino Heikkilä, magister i samhällsvetenskap från e2 Tutkimus. Undersökningen har finansierats med medel som Social- och hälsovårdsministeriet beviljat från spelintäkter.

Med rökfrihet avses i undersökningen att inga tobaks- och nikotinprodukter, såsom cigaretter, snus och e-cigaretter används.

Ytterligare information:

Överläkare Eeva Ollila, Cancerorganisationerna
050 590 4935, eeva.ollila [at] cancer.fi (eeva[dot]ollila[at]cancer[dot]fi)

Undervisningsrådet Tuija Laukkanen, Utbildningsstyrelsen
029 533 1252, tuija.laukkanen [at] oph.fi

Forskare Jenni Simonen, e2 Tutkimus
050 346 5021, jenni.simonen [at] e2.fi (jenni[dot]simonen[at]e2[dot]fi)