Utredning: Den nya yrkesutbildningen utmanar läroanstalterna till förändring

I utredningen Siirtymien vaikutus koulutuspolun eheyteen analyserar man yrkesutbildningens nuläge och utvecklingsbehov. Resultaten grundar sig på 36 läroanstaltsbesök och diskussioner med över 300 lokala sakkunniga inom yrkesutbildning. Utredningen gjordes av Dialoog för Utbildningsstyrelsen.

Yrkeskunnande, samhörighet och teamarbete är de viktigaste resurserna

För att hantera förändringen har yrkesläroanstalterna valt att stärka sin verksamhet genom att utveckla sin egen organisation och arbetsgemenskap. De nya ledningsrutinerna fokuserar på personalens kunnande, samhörigheten och teamarbetets fördelar. Från de interna arbetsmetoderna har man velat rensa bort allt som är onödigt, överlappande, ineffektivt och byråkratiskt. På så sätt skapar man mer tid och resurser för kärnuppgifterna: att handleda de studerande, undervisa och producera yrkeskunnande av hög kvalitet.

Personalens kunnande och goda samarbetsnätverk utgör i dagsläget yrkesutbildningens styrkor. Personalens sjunkande arbetsmotivation ses ändå som en hotbild. Det finns också en oro för att resurserna inte ska räcka till och att yrkesutbildningens dragningskraft och den allmänna bilden av den försämras. De som deltog i utredningen ansåg att medierna år 2018 skildrade en för snäv och negativ bild av lärarna, undervisningen och studerandenas färdigheter.

De studerande får mer individuellt stöd – att engagera dem i studierna är fortfarande en utmaning

Enligt utredningen svarar reformens förändringar, mångsidiga inlärningsmiljöer och arbetslivsorienterade studier på de flesta studerandes behov och önskemål. Det finns ändå stora skillnader i de studerandes färdigheter, yrkesskicklighet och motivation. För en del av de studerande blir studierna snabbare och ef-fektivare, medan andra behöver mer stöd och handledning.

En viktig målsättning för läroanstalterna är att identifiera de studerande som behöver särskilt mycket stöd i yrkesmotivationen och i utvecklingen av den därtill hörande självstyrningen. Lika viktigt är att identifiera de studerande som behöver mer närundervisning än andra. För dem som kan studera självständigt och med stöd av tidigare erfarenhet, skapar man snabbare och mer meningsfulla studievägar. Genom profilering och behovsprövning kan läroanstalterna allokera sina resurser mer effektivt.

Fortsättningsvis är det för många studerande som låter bli att slutföra sin examen och avgår under studiernas gång. Uppskattningsvis var femte studerande hör till den riskgruppen. Det finns ändå stora variationer mellan läroanstalter, utbildningsområden och examina. Faktorer som minskar avgången från studierna är bland annat mångsidiga inlärningsmiljöer, specialundervisning och -handledare, lokala arbetslivskontakter och utbildningsbehov, arbetslivsorienterad undervisning och lärarnas arbetslivskunnande samt branschens dragningskraft.

–  Utredningen tar upp flera värdefulla exempel på saker som lyckats väldigt bra och saker som fortfarande behöver utvecklas vidare i yrkesutbildningen. Att lyfta fram och följa upp de här exemplen är ett viktigt verktyg för oss i den framtida utvecklingen av yrkesutbildningen, säger projektchef Sanna Pensonen vid Utbildningsstyrelsen.

Reformen av yrkesutbildningen trädde i kraft i början av 2018. Genom reformen förnyar man styrningen och finansieringen av yrkesutbildningen samt anordnandet av utbildning och examina. I studierna betonar man mer än tidigare individuella studievägar och lärande på arbetsplatsen.

Bakgrund till utredningen

Utredningen Siirtymien vaikutus koulutuspolun eheyteen har gjorts som en del av det ESF-finansierade projektet Zoomi – Sujuvien siirtymien kansallinen koordinointi. I utredningen analyseras yrkesutbildningens nuläge och utvecklingsbehov inom ramen för projekthelheten Smidiga övergångar. Utredningsmaterialet samlades in genom utvecklingsarbete, där det ingick besök hos 36 anordnare av yrkesutbildning och gruppdiskussioner med fler än 300 lokala sakkunniga inom yrkesutbildning.

Mer information
Utredningen: Jukka Vehviläinen tfn 040 542 7009, jukka.vehviläinen [at] dialoog.fi
Projektchef Sanna Pensonen tfn 029 533 1675, sanna.pensonen [at] oph.fi