Nyheter

Arbetslivskommissionerna: arbetslivsorienteringen behöver fördjupas i yrkesutbildningen

Aktuellt Yrkesutbildning Utveckling av utbildningen
Inom yrkesutbildningen har man lyckats rätt så väl med den personliga tillämpningen av studierna. Däremot finns det ännu utvecklingsbehov när det gäller genomförandet av yrkesprov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan läroanstalterna och arbetslivet på många plan. Det här framgår av lägesbilderna som arbetslivskommissionerna har tagit fram för åren 2018–2019.
Ihmisiä rakennustyömaalla.

De branschspecifika lägesbilderna som arbetslivskommissionerna har sammanställt över kvaliteten på genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet publicerades i slutet av maj. Arbetslivskommissionerna är självständiga organ som Utbildningsstyrelsen utnämnt för kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen. Kommissionernas medlemmar företräder arbetslivet och undervisningsväsendet. Arbetslivskommissionernas lägesbilder är de första i sitt slag och sammanlagt har man utarbetat 39 lägesbilder. Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet kommer att använda lägesbilderna vid utvecklingen av yrkesutbildningen och examensgrunderna.

Vid sammanställningen av lägesbilderna använde kommissionerna sig i stor utsträckning av befintlig uppföljning, utvärdering och respons från åren 2018–2019, bland annat från utbildningsförvaltningens tjänst för styrning och reglering och från den nationella informationsresursen KOSKI. Kommissionerna har lagt märke till att uppgifterna som utbildningsanordnarna fört in i informationsresursen KOSKI till vissa delar är bristfälliga när det gäller yrkesproven.

Arbetslivssamarbetet har en central roll

Arbetslivssamarbetet har en central roll i ordnandet av yrkesutbildningen. Arbetslivskommissionerna fäste därför också särskild uppmärksamhet vid hur utbildningsanordnarna samarbetar med arbetslivet. Enligt majoriteten av arbetslivskommissionerna borde samarbetet mellan läroanstalterna och arbetslivet utvecklas ifråga om yrkesprov och introduktionen för arbetsplatshandledare och bedömare. Enligt uppföljningen avläggs till exempel inte alla yrkesprov inom yrkesinriktade grundexamina i verkliga arbetssituationer och arbetsprocesser. Genom besök i yrkesprovsmiljöer har arbetslivskommissionerna kunnat konstatera att det finns flera olika anledningar till detta. Bland annat uppger utbildningsanordnarna att man genomför yrkesproven vid läroanstalten på grund av ett begränsat antal utbildningsavtalsplatser och yrkesprovsmiljöer samt att de studerande är minderåriga och att företagsprocesserna är utmanande.

Vid utarbetandet av lägesbilderna använde sig arbetslivskommissionerna också av den respons som på nationell nivå samlats in av de studerande. Utgående från responsen verkar de studerande vara nöjda med hur utbildningsanordnaren utarbetar den personliga utvecklingsplanen för kunnandet för varje studerande. Arbetslivskommissionerna bedömer att en väl genomförd personlig tillämpning, det vill säga planeringen och genomförandet av en studieväg som svarar mot den studerandes individuella behov, har bidragit till att antalet studerande som avbryter sina studier inom yrkesutbildningen har minskat.

I lägesbilderna lyfter arbetslivskommissionerna också fram sin oro över att utbildningsanordnarna enligt statistiken inte verkar ordna alla examina som ingår i deras anordnartillstånd eller alla kompetensområden som hör till dem. En högklassig yrkesutbildning kräver ändå framförallt att utbildningsanordnarna kan säkerställa en kunnig och yrkesskicklig personal och sådana lärmiljöer som behövs i utbildningen.

Lägesbilderna ger en fingervisning om utvecklingsmålen

I lägesbilderna beskriver arbetslivskommissionerna goda modeller som läroanstalterna utvecklat, till exempel verksamhetssätt, där man använder sig av digitala verktyg och stöder de studerande. För utbildningsanordnarna ger lägesbilderna tips på olika utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde som arbetslivskommissionerna lyfter fram är bland annat att det fortfarande finns behov av att stärka kompetensinriktningen. Inom en del branscher finns det också efterfrågan på engelskspråkiga examina i arbetslivet. Sådana här branscher är till exempel rengörings- och fastighetsbranschen samt ICT-branschen.

Arbetslivskommissionernas lägesbilder och en sammanfattning finns på arbetslivskommissionernas egna sidor på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Till arbetslivskommissionernas uppgifter hör att delta i kvalitetssäkringen av yrkesproven och bedömningen av kunnandet samt att behandla de studerandes begäranden om rättelse av bedömningen av kunnandet. Därtill deltar kommissionerna i utvecklingen av examensstrukturen och examensgrunderna tillsammans med Utbildningsstyrelsen.

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Carola Helle-Kolunen, fornamn.efternamn(at)oph.fi, tfn 029 533 1424
Överingenjör Jaana Villikka-Storm, fornamn.efternamn(at)oph.fi, tfn 029 533 1588