Bekanta dig med de sex finalisterna till Cygnaeus-priset 2020!
Vinnaren av Cygnaeus-priset år 2020 utses av projektsakkunniga Michaela Moua från Justitieministeriet och professorn Markku Jahnukainen från Helsingfors universitet. Cygnaeus-priset tilldelas en individ, ett projekt eller ett samfund som har främjat jämlika möjligheter till lärande i Finland. I valet av årets vinnare betonas särskilt verksamhetssätt som främjar delaktighet, tillgänglighet och inklusion. Mottagaren av Cygnaeus-priset 2020 offentliggörs den 23 november 2020 vid en prisutdelningsceremoni som ordnas digitalt. Priset delas ut av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.
Finalisterna är: pilotprojektet där man utnyttjar digitala förbindelser i undervisningen i samiska, teckenspråksprojektet VIKKE, Distansskolan Kulkuri, Verksamhetsmodellerna Äidit mukana och Vanhemmat mukaan kouluun, läromedelsprojektet Titaani E och Heinävaaran koulu.
Studier i det egna modersmålet stärker barnens identitet
Pilotprojektet där man utnyttjar digitala förbindelser i undervisningen i samiska
Pilotprojektet som utnyttjar digitala förbindelser i undervisningen i samiska möjliggör studier i samiska i den grundläggande utbildningen var som helst i Finland. Inom projektet har man i två års tid undervisat enaresamiska, nordsamiska och skoltsamiska, av vilka i synnerhet skoltsamiska och nordsamiska är hotade språk. Studier i det egna modersmålet stödjer identiteten hos samiska barn på olika håll i Finland och stärker deras språkfärdighet.
– Elevantalet har ökat kraftigt, ifjol hade vi 65 elever och nu har vi 90, berättar projektchef Hanna Helander.
I projektet har man också använt sig av naturpedagogik för att i distansundervisningen få med det sätt att iaktta naturen som är karakteristiskt för samekulturen. Distansundervisningen behöver alltså inte enbart handla om att sitta framför datorn. Projektet ger möjlighet att återuppliva det samiska språket och den samiska kulturen och för samekulturen vidare i vår tid, som en del av den grundläggande utbildningen.
Projektet för att utvärdera och kartlägga samt planera stödåtgärder för den språkliga utvecklingen hos teckenspråkiga barn (VIKKE)
Även teckenspråksprojektet VIKKE stödjer barnens delaktighet genom att utveckla språkundervisningen. I projektet kartlägger, utvärderar och utvecklar man stödåtgärder för den språkliga utvecklingen hos teckenspråkiga barn och barn som använder teckenspråk. Undervisningen i teckenspråk i Finland är inte i en jämlik ställning med den övriga språkundervisningen, eftersom många barn inte alls får undervisning i sitt modersmål, alltså finskt teckenspråk. Som en följd av detta har många barn svaga språkfärdigheter.
– I vårt projekt har vi tagit fram olika utvärderingsverktyg med vilka lärarna kan utvärdera elevernas kunnande och bättre anpassa undervisningen efter elevernas behov, konstaterar forskardoktor Laura Kanto vid Jyväskylä universitet.
Inom VIKKE-projektet utarbetas för närvarande vid Niilo Mäki-institutet ett informationspaket och övningsmaterial för att stödja utvecklingen av färdigheterna i teckenspråk. Materialet utarbetas med finansiering av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) och de kan användas både av familjerna och av sakkunniga.
– Nu har vi sett hurdant stöd barnen som talar teckenspråk och familjerna verkligen behöver, och utifrån detta kan vi utarbeta stödmaterial. VIKKE-projektet har främjat den språkliga medvetenheten även på ett bredare plan, i och med att föräldrarna tack vare projektet i högre grad vågar framhålla barnens rätt till en högklassig undervisning i teckenspråk.
Distansskolan Kulkuri
Distansskolan Kulkuri är en nätbaserad skola som drivs av stiftelsen Kansanvalistusseura, och vars mål är att upprätthålla och utveckla de språkliga färdigheterna och den finländska kulturidentiteten hos finländska barn som bor utomlands. Vid distansskolan Kulkuri kan man vid behov avlägga hela den grundläggande utbildningens lärokurs på sitt modersmål. Skolan fungerar på de båda inhemska språken. Då barnet helt och hållet omges av ett främmande språk händer det lätt att kunskaperna i modersmålet försvagas. Med tanke på barnets framtid är det viktigt att kunskaperna i modersmålet upprätthålls och utvecklas även utomlands.
– Kulkuri-skolan är tillgänglig på alla håll i världen, även utan nätförbindelse på platser där det finns sämre tillgänglighet till internetförbindelser, såsom i vissa afrikanska länder, berättar verkställande direktören för Kansanvalistusseura Lauri Tuomi.
Skolan har en studiehandledare på heltid som stödjer hela barnets familj i lärprocessen, eftersom familjen har en väldigt viktig roll i distansstudierna. Vid distansskolan studerar varje år 400 barn från 60 olika länder.
Kulkuri utvecklar också rutinerna och verksamhetsmodellerna för distansundervisning för barn i grundskoleålder. Det här var till nytta under undantagssituationen som rådde på grund av coronaepidemin på våren. Då delade Kulkuri-skolan med sig av sina goda modeller för distans- och nätbaserad undervisning till finländska skolor och lärare. Kulkuri utsågs i år som världens första nätbaserade skola till en Unesco-skola.
Barnens skola stödjer delaktigheten hos mödrar med invandrarbakgrund
Verksamhetsmodellerna Äidit mukana och Vanhemmat mukaan kouluun
Verksamhetsmodellerna för att öka mödrarnas delaktighet och där föräldrar får delta i undervisningen (Äidit mukana ja Vanhemman mukaan kouluun) går ut på att invandrarföräldrar som har en lägre utbildningsnivå eller som inte kan läsa eller skriva får delta i lektionerna för årskurserna 1–2 i grundskolan. Under lektionerna följer föräldrarna – till största delen mödrar – med undervisningen och lär sig samtidigt finska, att läsa och skriva samt de grundläggande färdigheterna i matematik.
– I undersökningar som berör vårt projekt har det redan konstaterats att man på det här sättet utvecklar sina språkkunskaper på en rentav hälften så kort tid som i vanliga fall, berättar projektchef Minna Perikorpi-Sulin.
– Då språkkunskaperna utvecklas öppnar sig väldigt många portar. Vi har sett hur självkänslan ökar hos invandrare då de lär sig språket och hur mångas drömmar kan förverkligas då man har språkfärdigheter. I verksamheten tar man på ett lyckat sätt i beaktande invandrarkvinnor som har en lägre utbildningsnivå, och som delvis också saknar läs- och skrivfärdigheter, och som har en särskilt svag ställning i det finländska samhället. Kvinnorna har med hjälp av den här verksamhetsmodellen kunnat fortsätta till andra studier, även till yrkesinriktade studier och vidare till arbetslivet.
- Läs mer om projektet (på finska)
- Nyhet: Äidit mukana ja Vanhemmat mukaan kouluun -hankkeiden malli yksi Cygnaeus-palkinnon finalisti!
Lättlästa läromedel inspirerar till studier i fysik och kemi
Läromedelsprojektet Titaani E
Inom läromedelsprojektet Titaani E utvecklas lättlästa läromedel för studier i fysik och kemi i de högre årskurserna. Det centrala målet har varit att läromedlen för fysik och kemi, som ofta upplevs som svåra ämnen, utarbetas på ett lättläst språk, alltså på lätt finska. Den lättlästa finska som använts i böckerna underlättar lärandet och förbättrar tillgängligheten.
– Materialet har hjälpt både lärarna i deras arbete och eleverna i sina studier. Elever som har svårigheter med läsningen har helt tydligt haft nytta av dessa material, berättar Jukka Kohtamäki som medverkat i Titaani E-projektets arbetsgrupp.
Materialet som utarbetats inom projektet riktar sig särskilt till elever som har svårigheter med att läsa eller som har inlärningssvårigheter, samt till elever som inte har finska som modersmål. Målet är att eleverna ska bli intresserade av naturvetenskaper och att fler ska välja studier i fysik och kemi i andra stadiets utbildningar. Dessa val har en samhällelig betydelse; vid sidan av matematik erbjuder studier i naturvetenskaper breda möjligheter för högskolestudier inom olika områden och för arbetslivet.
På basis av projektet har man också utvecklat en modell för hur andra läromedel kunde utarbetas i lättlästa format. Projektet kan alltså visa vägen för en framtid med lättlästa material även inom andra läroämnen.
– Behovet av lättläst material ökar hela tiden. En överraskande stor andel av finländarna har behov av lättlästa texter antingen på grund av brister i språkfärdigheterna eller av andra skäl.
Modeller på lättlästa kapitel i både fysik och kemi:
Stöd för elevernas delaktighet ökar samhörigheten i hela byn
Heinävaaran koulu
Att stödja elevernas kulturella identitet är en viktig del av skolgemenskapens välbefinnande. I en liten by i Norra Karelen har Heinävaaran koulu gjort ett långsiktigt arbete för att öka delaktigheten i hela skolgemenskapen. Skolan har varit en föregångare inom sitt eget område när det gäller att utveckla öppna lärmiljöer och därtill hörande pedagogiska lösningar. Norra Karelen har en stark ortodox minoritet, som har tagits i beaktande i skolans verksamhet och evenemang. Skolan har också elever med ryska som modersmål och teckenspråkiga elever.
– Vårt motto är ”tillsammans är vi mer”, och vi är verkligen bokstavligen en skola i centrum av byn, konstaterar rektor Tuija Huovinen.
Skolan har organiserat flera olika slags projekt där man har involverat hela bygemenskapen. Den engagerande verksamheten har ökat samhörigheten i skolan och återspeglat sig på ett positivt sätt på hela bygemenskapen. – Verksamhet där tröskeln att delta är låg har en stor betydelse för samarbetet mellan hemmet och skolan. Skolan är inte ensam, att få göra arbetet tillsammans är en styrka.
Cygnaeus-priset har delats ut sedan år 1981. Skolstyrelsen instiftade Cygnaeus-priset år 1981 till minnet av den finländska läropliktsskolans fader Uno Cygnaeus (1810–1888). Sedan 1991 har priset delats ut av Utbildningsstyrelsen, som grundades istället för Skolstyrelsen. Grunderna för beviljandet av priset förnyades år 2019. Med Cygnaeus-priset uppmärksammas nu verksamhet som främjar jämlikhet och likabehandling.
Nyheten har uppdaterats 14.10. Korrigeringar har gjorts i beskrivningen av VIKKE-projektet och i länkarna till läromedelsprojektet Titaani E.