Framtidens arbetsliv behöver mer kunnande på högskolenivå

I och med att sakkunnig- och ledarskapsuppgifterna ökar, kommer det i framtiden att behövas mer kunnande på högskolenivå än i dagens läge. Det här framgår av den färska publikationen Koulutus ja työvoiman kysyntä 2035. Osaamisen ennakointifoorumin ennakointituloksia tulevaisuuden koulutustarpeista (på svenska ungefär Efterfrågan på utbildning och arbetskraft 2035. Prognostiseringsresultat om framtida utbildningsbehov av Prognostiseringsforum för kunnande).

I rapporten har man granskat förändringarna i behovet av arbetskraft och utbildning åren 2017–2035, och rapporten grundar sig på perspektiv som framställts av Prognostiseringsforum för kunnande, som består av en stor grupp sakkunniga.

Samtidigt som antalet yrkesverksamma personer förutspås öka, sker det också ett bortfall i arbetskraften till följd av pensioneringar. Antalet arbetande personer uppskattas öka med ungefär 115 000 personer åren 2016–2035. Av arbetskraften år 2016 avgår ungefär 1,04 miljoner personer (46 procent) före år 2035.

Under den tidsperiod som granskats kommer det totalt att uppstå 1,15 miljoner nya arbetsmöjligheter, vilket är ungefär 60 600 lediga arbetsplatser per år. Flest nya arbetsmöjligheter uppstår det inom hälsovårdstjänsterna, utbildningssektorn, bygg- och anläggningsarbeten, fastighetsbranschen, socialvården samt inom tillverkningen av metallprodukter, maskiner och fortskaffningsmedel.

Kraven på kunnande ökar

Enligt prognostiseringsresultatet behövs det högutbildad arbetskraft till fler än varannan av de arbetsmöjligheter som uppstår.

Andelen som har avlagt högskoleutbildning beräknas utgöra ungefär 56 procent och andelen som har avlagt grundläggande yrkesutbildning ungefär 42 procent. I framtiden kommer sådana uppgifter, inom vilka man klarar sig utan kunnande som motsvarar yrkesinriktad grundexamen, att utgöra klart mindre än 5 procent av alla jobb.

För jämförelsens skull kan man ange att år 2017 saknade 18 procent av alla arbetande personer en yrkesinriktad examen eller en högskoleexamen.

Andelen högskoleutbildade som behövs är särskilt stor inom sådana nya arbetsmöjligheter som uppkommer till följd av tillväxten inom olika branscher och förändringen i uppgiftsstrukturen, och som förutsätter nytt kunnande. Inom dessa områden behöver närapå 60 procent ha en högskoleutbildning.

Eftersom utbildningskraven för de arbetstillfällen som uppstår senast år 2035 är betydligt högre än de yrkesverksammas utbildningsnivå i slutet av det förra årtiondet, behöver också utbildningsnivån höjas bland dem som redan nu är i arbetslivet. Det här gäller i synnerhet personer som enbart har avlagt grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning, men även dem som övergår till mer krävande uppgifter och som därför är i behov av högskoleutbildning.

Man kan svara mot de ökande behoven av kunnande bland annat genom att öka antalet högskoleplatser för unga. Därtill behövs det utbildning som kan genomföras vid sidan av arbetet och mångsidiga lösningar för kontinuerligt lärande.

Efterfrågan på kunnig arbetskraft inom de tekniska branscherna och servicebranscherna

Enligt resultatet av prognostiseringsarbetet behöver det avläggas fler examina än i nuläget inom alla utbildningsformer, för att det ska finnas tillräckligt med arbetskraft för de arbetstillfällen som uppstår.

Årligen behövs ungefär 500–1 200 (mindre än 5 procent) flera examina inom grundläggande yrkesutbildning än det har avlagts under slutet av 2010-talet. Antalet yrkeshögskoleexamina borde öka med 1 700–3 000 stycken (7–15 procent) och universitetsexamina för unga (under 30 år) borde öka med 4 400 stycken (38 procent).

Förändringarna i antalet examina som behövs inom de olika utbildningsstadierna är stora i förhållande till situationen idag. Till exempel är behovet av kunnig arbetskraft inom de tekniska branscherna stor, och det skulle behövas fler än 6 500 (nästan 40 procent) fler examina per år. Det finns särskilt behov av kunnande på högskolenivå till exempel inom mekanik- och metallbranschen, byggbranschen och byggnadsplanering, samt inom områden såsom kemisk teknik och kemiska processer och el och energi.

Det behövs också betydligt mer utbildning inom servicebranschen än i dag, ungefär 700–2 200 fler examina.  Det finns i synnerhet en efterfrågan på kunnig arbetskraft som har avlagt examen inom grundläggande yrkesutbildning.

Stora förändringar i verksamhetsmiljön påskyndar den förväntade utvecklingen

Krisen som uppstod av coronaviruset (COVID-19) som spridit sig över hela världen inträffade först efter att prognostiseringsarbetet var slutfört.

– Redan nu verkar det som att krisen kommer att påskynda många av de företeelser som identifierats i prognostiseringsresultatet men som man förväntade att realiseras först på 2030-talet. Till exempel kommer användningen av informations- och kommunikationsteknologi inom sakkunnigarbete och utbildning att bli allt vanligare, näthandeln ökar och många andra tjänster överförs också till nätet, säger undervisningsrådet Ilpo Hanhijoki.

Ytterligare information:

Undervisningsrådet Ilpo Hanhijoki, ilpo.hanhijoki [at] oph.fi, tfn 029 533 1057
Undervisningsrådet Samuli Leveälahti, samuli.levealahti [at] oph.fi, tfn 029 533 1302
Sakkunnig Jenna Nieminen, jenna.nieminen [at] oph.fi, tfn 029 533 1351