Nyheter

Psykolog- och kuratorverksamhetens utmaningar gör det svårare att få hjälp på gymnasiet och yrkesläroanstalter

Aktuellt Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Välbefinnande Elev- och studerandevård
Förutsättningarna för psykologernas och kuratorernas arbete avviker från varandra på olika läroanstalter.
Kram

Antalet studerande som arbetstagaren ansvarar för är för kuratorer i genomsnitt 995 och för psykologer 1 311, men antalet varierar mycket för båda yrkesgrupper. Skillnader finns även i antalet enheter, arbetstidens uppdelning för olika uppgifter, möjligheten till fortbildning och arbetsintroduktion samt kuratorernas utbildningsbakgrund.

Enligt en färsk enkät hade psykologer som arbetar på heltid på andra stadiet under ett år som minst färre än 10 klienter och som mest 168. Kuratorerna hade haft mellan 10 och 200 klienter. Man hade nära samarbete med andra aktörer inom och utanför läroanstalten. Skillnader mellan arbetstagarna beror på vem man samarbetar med och i vilken utsträckning.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen (UBS) har i samarbete genomfört den första nationella datainsamlingen för psykologer och kuratorer på läroanstalter på andra stadiet på våren 2019. Man fick information om arbetets förutsättningar, tillvägagångssätt och samarbete.

Studerandespecifikt arbete utförs delvis i strid mot lagstiftningen

Lagen om elev- och studerandevård fastslår hur man på läroanstalter mångvetenskapligt bedömer en enskild studerandes behov av stöd och ordnar stöd. En enskild studerandes ärenden som kräver mångvetenskapligt arbete behandlas i en expertgrupp, vars sammansättning man kommer överens om med den studerande.
Elevhälsogruppens uppgift däremot är att utveckla gemenskapens välbefinnande. Ungefär en tredjedel av kuratorerna och psykologerna som arbetar på andra stadiet meddelade att en enskild studerandes ärenden behandlas i enhetens elevhälsogrupp.

– Vad gäller den studerandes rättskydd är tillvägagångssättet tvivelaktigt, eftersom utomstående då får ta del av konfidentiella uppgifter, anmärker undervisningsråd Kristiina Laitinen.

På alla läroanstalter är det ännu inte etablerad praxis att sammanställa en mångvetenskaplig expertgrupp som stöd för en enskild studerande. Kuratorerna som arbetade heltid på andra stadiet hade deltagit i 0–120 studerandes expertgrupper under det senaste året och motsvarande psykologer hade deltagit i 0–50 studerandes expertgrupper.

Studerandenas likabehandling vad gäller att få hjälp och stöd förverkligas inte

– Stora skillnader mellan arbetets förutsättningar och förverkligande leder till skillnader på läroanstaltnivå vad gäller de studerandes tillgång till tidig hjälp och stöd till exempel i fråga om studiesvårigheter eller problem med den mentala hälsan, bedömer överläkare Marke Hietanen-Peltola.

Utarbetandet av personalens dimensioneringsrekommendationer inom elevhälsotjänsterna finns inskrivet i regeringsprogrammet. Dessutom krävs enhetligare innehåll inom tjänsterna och enhetligare arbetsmetoder samt en utförligare nationell styrning än tidigare.

Förverkligandet av de ungas rättigheter förutsätter även satsning på tillgång till elevhälsa och övervakning av lagenliga tillvägagångssätt.

Mer information

Överläkare Marke Hietanen-Peltola, THL
tfn 029 524 7294, förnamn.efternamn@thl.fi

Undervisningsråd Kristiina Laitinen, Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533 1244, förnamn.efternamn@oph.fi