Nyheter

Bekanta dig med de fem finalisterna till Cygnaeuspriset 2021

Aktuellt Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Fritt bildningsarbete Ungdomsväsendet Coronaviruset Välbefinnande
I år tilldelas Cygnaeus-priset för att hedra läropliktslagen som fyller 100 år. Vid valet av årets pristagare betonas verksamhet och modeller som har främjat välbefinnandet och delaktigheten under de exceptionella förhållandena.
Cygnaeus-mitali

Målet är att stödja verksamhet som har främjat orken hos barn, elever eller studerande under det senaste läsåret och tiden med distansundervisning. En priskommitté bestående av sakkunniga från Utbildningsstyrelsen har valt ut fem finalister bland alla förslag som lämnades in inom utsatt tid. 

Nominerade till Cygnaeus-priset i år är Esbo stads finskspråkiga småbarnspedagogik (projektet med mentorverksamhet för användningen av digitala förbindelser), Hollola kommun (läromedelsprojektet Turvataitokasvatus), Kemi-Tornedalens utbildningssamkommun Lappia (projektet Liikkuva Lappia), utbildningssamkommunen OSAO (Amishelpperi-verksamheten) samt Tammerforsregionens yrkesinstitut (Tredun Maahanmuuttajakoulutus). 

Pristagaren utses av undervisningsminister Li Andersson och professor Mari-Pauliina Vainikainen. Priset är en Cygnaeus-medalj som formgivits av Essi Renvall. Cygnaeus-priset överräcks av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä vid en prisceremoni som hålls den 24 november.

Inom Esbo stads projekt med mentorverksamhet för användningen av digitala förbindelser fick personalen stöd för att utveckla sina kunskaper i användningen av digitala förbindelser. Målet var att barnens lärande och delaktighet inom småbarnspedagogiken skulle lyckas väl också i exceptionella förhållanden, såsom under coronapandemin. Distansförbindelser har använts till exempel då ett barn har varit i karantän eller av andra orsaker varit frånvarande en längre tid. På det här sättet har barnet ändå kunnat delta i gruppens verksamhet och den sociala tillhörigheten till gruppen har funnits kvar. Personalens ökade kunskaper i hur man använder digitala förbindelser har förbättrat samarbetet mellan hemmet och småbarnspedagogiken i den exceptionella situationen. Projektet har utgått från de behov som funnits på fältet och tagit fasta på det praktiska arbetet inom småbarnspedagogiken. Projektet har minskat risken för utslagning och ökat barnens jämlika möjligheter.

Inom Hollola kommuns läromedelsprojekt Turvataitokasvatus har man genom mångprofessionellt samarbete utvecklat läromedel som stöder elevernas delaktighet och välbefinnande. Materialet innehåller också underlag för föräldrakvällar och uppgifter som barnet eller den unga kan göra tillsammans med sina föräldrar. Syftet med uppgifterna är att stärka möjligheterna till en öppen gemensam verksamhet och dialog. På lektionerna i säkerhetskunskap talar man till exempel om att värdesätta att den egna kroppen är unik, om egna gränser, hur man skyddar sin integritet på nätet och om nätvett. Materialet hjälper barn och unga att på ett tryggare sätt utnyttja de möjligheter som digitala miljöer erbjuder. Med hjälp av materialet får barnen och de unga verktyg som stöd för välbefinnandet och den egna utvecklingen som en del av ett liv där informationssökning och fritidsaktiviteter i allt högre grad är kopplade till digitala miljöer. 

Vid projektet Liikkuva Lappia, som genomförs av Kemi-Tornedalens utbildningssamkommun Lappia, har man utvecklat läroanstaltens miljöer och vardag så att de stöder de studerandes fysiska aktivitet och därmed även deras välbefinnande överlag. Utgångspunkten har varit att de studerande ska förstå vilken betydelse motion och fysisk aktivitet har för att man ska orka i studierna och arbetslivet. I varje studerandes personliga studieplan har man skrivit in fysisk aktivitet som ska stödja välbefinnandet under hela utbildningens gång. Det här har skapat en ny modell för läroanstalten, där de studerande har fått delta i planeringen och genomförandet av lärmiljöer som stöder fysisk aktivitet. Förändringarna i verksamhetsmiljön och en välbefinnandeapp som tagits i bruk i läroanstalten har engagerat både de studerande och lärarna till att mer aktivt röra på sig. Välbefinnandeappens betydelse har framhävts särskilt under coronapandemin, då det med hjälp av den har varit möjligt att handleda och stödja de studerande på distans. 

Utbildningssamkommunen OSAO:s Amishelpperi-verksamhet ger yrkesstuderande möjligheter att med låg tröskel få konkret stöd i utmanande livssituationer. Behovet av hjälp har ökat under coronapandemin, då det har varit lätt hänt att de studerande stannat hemma för en lång tid. Avsikten med verksamheten är att de studerande erbjuds hjälp av en för dem bekant person som kan stå vid de studerandes sida i svåra livssituationer och hjälpa de studerande att reda ut olika frågor till exempel med studerandehälsovården eller Folkpensionsanstalten. Personen kan till exempel ringa på morgnarna till studerande som av olika orsaker har utmaningar med att komma iväg till läroanstalten. Stödpersonen kan vid behov också hänvisa den studerande till olika tjänster som samhället erbjuder utanför läroanstalten. Inom Amishelpperi-verksamheten ser man på välbefinnandet som stöder lärandet som en helhet: genom att den studerande får stöd för antingen sitt psykiska, fysiska eller sociala välbefinnande främjas även välbefinnandet som behövs för lärandet. Verksamheten erbjuder sådan konkret hjälp som inte andra aktörer i samhället ger. Med verksamheten har man också nått ut till unga som det har varit svårt att få kontakt med på traditionellt sätt. 

Tammerforsregionens yrkesinstitut Tredus invandrarutbildning erbjuder stöd och handledning för att utveckla grundläggande färdigheter för studier och för att kunna delta i yrkesstudier. Samtidigt får de studerande lära känna den finländska studie- och arbetskulturen. Utbildningen hjälper dem att integreras i det finländska arbetslivet och samhället. Det centrala är att stödja och stärka känslan av delaktighet. Utbildningens målgrupp är studerande som behöver mycket stöd och handledning i anslutning till grundläggande färdigheter och studiefärdigheter. Under den exceptionella coronatiden har i synnerhet bristfälliga digitala färdigheter blivit tydliga. För att lösa det här problemet har man vid Tredu långsiktigt utvecklat mångsidiga stöd- och handledningsformer för dem som deltar i invandrarutbildning. De rutiner för distansstudier som togs i bruk under coronapandemin har blivit vedertagna verksamhetssätt och i fortsättningen kommer det att vara en central del av utbildningen att lära ut och stödja dessa rutiner och upprätthålla därtill hörande färdigheter. Tack vare verksamhetsmodellerna för distansstudier har de studerande kunnat fortsätta sina studier också under de exceptionella förhållandena.