Nyheter

De första viktiga stegen har tagits i arbetet med att utveckla det krävande särskilda stödet för lärande och skolgång

Aktuellt Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning
VIP-nätverkets första verksamhetsperiod fungerade som ett startskott för arbetet med att utveckla det krävande särskilda stödet för barns och ungas lärande och skolgång i Finland.
Aikuinen ja lapsi opettelevat yhdessä viikonpäiviä

VIP-nätverket grundades 2018 och nätverkets andra verksamhetsperiod inleddes i början av 2021. Varje barn och ungdom har rätt till småbarnspedagogik och undervisning: lärandet ska stödjas med sådana stödformer som svarar mot individens behov.

Inom VIP-nätverket utvecklas det krävande särskilda stödet för barns och ungas lärande och skolgång. Stödet är ofta långvarigt och intensivt och det genomförs i allmänhet i ett yrkesövergripande samarbete.

VIP-nätverket strävar efter att öka samarbetet mellan aktörerna inom det krävande särskilda stödet, förändra verksamhetskulturen och öka aktörernas kunnande samt fördjupa samarbetet med lärarutbildningen och forskningssektorn. I arbetet deltar en bred skara aktörer som representerar bildningssektorn och hälsovårds- och socialsektorn, både på nationell och regional nivå. Utbildningsstyrelsen leder nätverket tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet.

– Vi vill betona vikten av det förebyggande arbetet. Barnen och de unga bör få stöd i ett tidigt skede då de första tecknen på behov av stöd upptäcks, säger undervisningsrådet Pirjo Koivula från Utbildningsstyrelsen.

Utvecklingen och lärandet kan stödjas till exempel genom att man utvecklar en gemenskapsfrämjande, öppen och engagerande verksamhetskultur i skolorna och inom enheterna för småbarnspedagogik. I det förebyggande arbetet i skolorna får man också stöd av ett brett utbud av elevvårdstjänster.

I rapporten som nu publicerats har man utvärderat resultaten av VIP-nätverkets arbete under den första verksamhetsperioden. I rapporten ges också förslag för utvecklingsarbetet under den nya verksamhetsperioden. Rapporten har sammanställts av docent Jyrki Huusko från Itä-Suomen yliopisto och docent Tanja Äärelä från Lapin yliopisto, på uppdrag av Utbildningsstyrelsen.

Utvärdering ger vägkost för fortsatt utveckling

Rapporten visar att VIP-nätverkets första verksamhetsperiod var en bra början för arbetet med att utveckla det krävande särskilda stödet. En av de främsta positiva effekterna av arbetet ansågs vara att man både för aktörerna inom nätverket och för allmänheten har lyft fram vilka stödbehov elever som behöver krävande särskilt stöd har.

De som svarade på enkätundersökningen ansåg att man bäst lyckades nå målen som ställts upp för nätverket vad gällde att stärka kompetensen, utveckla det yrkesövergripande samarbetet och skapa en gemensam verksamhetskultur. Deltagarna i enkäten uppgav att utbytet av erfarenheter och kunskap, sammanställningen av olika material och utredningar samt ordnandet av fortbildningar gav stöd i vardagen för den mångprofessionella personalen och bidrog till att öka aktörernas kunnande. Respondenterna ansåg också att samarbetet hade ökat mellan enheterna för sjukhusundervisning, Elmeri-skolorna, statens skolhemskolor, Centret för lärande och kompetens Valteri och universitetens forsknings- och utbildningsenheter inom specialpedagogik. 

Av svaren framgår att utvecklingen av det yrkesövergripande samarbetet ses som en långvarig process, som har kommit igång tack vare detta projekt. Under den nya verksamhetsperioden fortsätter man arbeta för att ytterligare öka samarbete mellan de nationella och regionala nätverken. Förändringsprocesser går inte snabbt och det tar tid innan förändringen blir en del av vardagen.

– Riktlinjerna och målen för VIP-nätverkets arbete har preciserats. Man har tagit de första stegen för att säkerställa ännu bättre stödtjänster för barn och unga och för att tjänsterna också ska nå dem som behöver stöd, säger Pirjo Koivula.

Nya tyngdpunkter för verksamheten

I rapporten presenteras fyra åtgärdsförslag för det fortsatta utvecklingsarbetet. De hänför sig till att skapa bestående strukturer för nätverksverksamheten, att bättre beakta de aktörer som möter barnen och de unga i sin vardag, att bygga upp en tydlig nationell verksamhetsmodell samt att öka social- och hälsovårdssektorns delaktighet i arbetet. I praktiken innebär det här till exempel att man måste stärka och förtydliga den nationella och regionala koordineringen av utvecklingsarbetet, bättre inkludera personalen inom småbarnspedagogiken och skolorna samt satsa på att komplettera kunnandet hos de yrkesverksamma inom utbildningssektorn, såsom lärare och skolgångshandledare.

Småbarnspedagogiken tas under den nya verksamhetsperioden allt starkare med i arbetet. Samarbetet med lärarutbildningen och forskningen kommer att öka.

Aktörerna inom social- och hälsovården samt de ledande tjänsteinnehavarna i kommunerna är i en central roll då man strävar efter att förändra och etablera lokala verksamhetsmodeller. En ny tyngdpunkt för utvecklingsarbetet är också därför att öka samarbetet med kommunerna.

Undervisnings- och kulturministeriet har bett kommunerna och andra utbildningsanordnare att utse två så kallade VIPU-kontaktpersoner, som i fortsättningen deltar i VIP-nätverkets arbete. Kontaktpersonerna företräder kommunens ansvarspersoner för koordineringen av stödet för lärande och skolgång samt elevvårdstjänsterna. Kontaktpersonerna delar med sig av sina erfarenheter till nätverket, kommunerna och de andra utbildningsanordnarna samt för fram kommunernas och skolornas utvecklingsbehov i nätverket. Hittills har redan närmare 550 personer utsetts till kontaktpersoner.