Nyheter

Erasmus+ -programmets utbytesperioder för högskolornas personal överträffar förväntningarna och främjar samarbetet mellan högskolorna

Aktuellt Högskoleutbildning Erasmus+ Erasmus+ Högskoleutbildningen Internationalisering
Personalen vid de finländska högskolorna har väldigt fina erfarenheter av utbytesperioder utomlands inom ramen för EU:s program Erasmus+. Perioderna har haft en större positiv inverkan än deltagarna har kunnat förvänta sig på förhand. Av responsen som Europeiska kommissionen har samlat in framgår att även högskolorna gynnas av personalens deltagande i internationell mobilitet.
Hälsningar på olika språk i en pratbubbla på en svart tavla

Den verksamhet inom programmet Erasmus+ som riktar sig till högskolorna har som mål att främja internationaliseringen av högskoleutbildningen och utbildningens kvalitet. Programmet stöder vid sidan av studerandemobilitet även mobilitet bland personalen. Lärarutbyten har genomförts ända sedan år 1997 och utbyten för andra anställda inleddes 10 år senare. Största delen av mobiliteten som personalen vid högskolorna deltar i sker inom Europa, men den globala mobiliteten, som kom till som ett alternativ år 2015, har så småningom öppnat dörrarna även till andra världsdelar.

Under 2000-talet har Erasmus+ -programmets lärarutbyten haft fler än 19 000 deltagare från finländska högskolor och fler än 11 000 har deltagit i personalutbyten. Samtidigt har nästan 34 000 företrädare för högskolor i andra länder kommit till Finland för att delta i utbyten.

Alla som har deltagit i en utbytesperiod svarar i efterhand på en responsenkät, EU Survey, där man bland annat får svara på frågor om vad det är som har motiverat till att delta i utbytet, hur nöjd deltagaren är med utbytesperioden samt vilka effekter den har haft. Utbildningsstyrelsen gjorde en sammanfattning över responsen som kommit in gällande utbytena läsåret 2018–2019. Det fanns totalt dryga 2 000 svar från högskoleanställda som åkt från Finland utomlands och nästan 2 900 svar av personer som kommit till Finland från en högskola utomlands.

Nätverksbildning och utveckling av kunnandet motiverade till att åka utomlands, men var också de största positiva effekterna

Enligt svaren var i praktiken alla som deltagit i Erasmus+ -programmets lärar- och personalutbyten nöjda eller väldigt nöjda med sina vistelser utomlands. Alla kunde också rekommendera erfarenheten åt sina kolleger.

I enkäten EU Survey utvärderas faktorer som motiverat deltagaren att åka utomlands och utlandsperiodens positiva effekter med flera olika påståenden som delvis har samma innehåll. När påståendena kombineras i en och samma figur får man fram skillnaden mellan förväntningarna och den verkliga nyttan med utlandsperioden. Majoriteten av respondenterna ansåg genomgående att påståendena i enkäten var konkreta fördelar av utlandsperioden, och inte bara förväntningar de hade haft innan de åkte. I praktiken hade alltså utbytesperioderna utomlands mer positiva effekter än man förväntat sig på förhand.

Det som mest motiverade att delta i lärar- och personalutbyten var möjligheterna att utveckla det redan befintliga samarbetet, att skapa nya kontakter samt att utveckla och dela med sig av sitt kunnande. De här faktorerna ansågs också vara de största positiva effekterna av utlandsperioderna. 

Möjligheten att träffa nya människor sporrade också många att delta i utbyten. Utvecklingen av samarbetet med arbetslivet ansågs vara givande efter utlandslandsperioden. Få deltagare uppgav att detta skulle ha motiverat dem att åka utomlands, men nästan en femtedel upplevde att det var en av de viktigaste effekterna av utbytet.

Personalens mobilitet kan också granskas med hänsyn till välbefinnandet och tillfredsställelsen i arbetet; nästan 90 procent av dem som deltog i internationell mobilitet upplevde att tillfredsställelsen i arbetet ökade till följd av utbytesperioden. Ungefär hälften uppgav att utbytet har förbättrat deras karriärmöjligheter. 

På basis av resultatet av EU Survey verkar det som att utbytesperioden inte bara gagnar deltagaren själv, utan även har positiva effekter för den egna högskolan och de studerande. Majoriteten av dem som har deltagit i en utbytesperiod tror att den kommer att leda till ett ökat och nytt slags samarbete mellan högskolorna. Nästan lika många tror att utlandsperioden främjar internationaliseringen i den egna högskolan och ger upphov till nya undervisningsmetoder och goda modeller. 

Den nya programperioden inleddes under exceptionella förhållanden

De ovan nämnda resultaten är en utvärdering av situationen precis innan coronapandemin bröt ut och i praktiken satte högskolornas personalmobilitet på paus. Utbildningsstyrelsen har följt med situationen med internationell mobilitet vid högskolorna under pandemins gång. På sommaren uppskattade högskolorna att studerandemobiliteten så småningom kommer att återgå till ett normalt läge vad gäller antalet deltagare. Man förhöll sig också förhoppfullt till personalens möjligheter att börja delta i mobilitetsverksamhet igen.

Utöver det allmänna pandemiläget påverkas utlandsperioderna för personalen även av högskolornas egna reseinstruktioner. Det kan förekomma stora variationer i dem under hösten: en del högskolor tillåter ännu inte resor för personalen, medan arbetsresor är möjliga vid en del högskolor.

Den minskade fysiska mobiliteten har ändå främjat ibruktagandet av sådana virtuella samarbetsformer som redan länge har utvecklats inom Erasmus+. Samtidigt har grunden stärkts för mobilitet som kombinerar både fysisk och virtuell mobilitet. Den nya programperioden inom Erasmus+ (2021–2027) har inletts under exceptionella förhållanden. Under programperioden som nu har inletts kommer man i allt högre grad att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför för det internationella samarbetet, men verksamheten som stöder mobilitet fortsätter i stor mån som tidigare. Målet är ett program som är ännu mer engagerande och digitalt och som i högre grad än tidigare tar ansvar för miljön och uppmuntrar till samhälleligt engagemang. Finansieringen under den nya programperioden kommer att öka stegvis. 
 

Vad gör man under lärar- eller personalutbytena?

Högskolornas personal kan med understöd från programmet Erasmus+ delta i lärar- eller personalutbyten. Perioden är mellan 2 och 14 dagar lång.
Undervisningen är en central del av lärarutbytet: lärarna har minst 8 timmar undervisningsskyldighet per vecka. Enligt enkäten verkar det vara vanligast att man håller föreläsningar, workshoppar och seminarier vid den utländska högskolan. Utbytet omfattar ofta också planering av kommande samarbete inom Erasmus+.
Mobiliteten för den övriga personalen går i praktiken ut på att man deltar i utbildning eller lärande i arbetslivet vid en högskola eller någon annan organisation utomlands. Det är också vanligt att man deltar i workshoppar och seminarier. Inom personalutbytena är det till och med ännu vanligare än inom lärarutbytena att man planerar samarbetet inom Erasmus+ och i synnerhet studerandemobiliteten.
Det är möjligt även för andra än högskolornas undervisningspersonal att delta i programmets lärarutbyten. På motsvarande sätt kan också lärarna delta i personalutbyten.