Ett nytt läsår i förändringarnas tecken

Coronasituationen har hela tiden varierat på olika områden och så ser läget ut även på hösten. Verksamhetsställena för småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna är inte heller likadana sinsemellan eller på olika håll i landet. Därför måste deras verksamhet planeras regionalt och lokalt. Utbildningsstyrelsens nationella stödmaterial stöder denna planering på lokal nivå.

Barn, elever och studerande som återvänder till småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan befinna sig i väldigt olika situationer: en del har fått gå i skola och studera i närundervisning under coronatiden, en del har varit tvungna att delta i distansundervisning under en längre tid eller haft många frånvaroperioder. En del av barnen har kunnat ha ett långt uppehåll i småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen. I närundervisningen börjar man kartlägga barnens, elevernas och de studerandes situation samt åtgärda eventuella brister i lärandet och välbefinnandet. Återhämtningen från coronasituationen stöds med hjälp av statsunderstöd.

I fråga om hälsosäkerheten ska man iaktta lokala och nationella bestämmelser och rekommendationer som utfärdas av de lokala och regionala smittskyddsmyndigheterna samt till exempel av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet. De åtgärder som blev bekanta redan under våren är fortfarande aktuella, bland annat gällande säkerhetsavstånd, att hålla isär grupperna, munskydd, ventilation, handtvätt och rengöring av lokaler. Genom att förlänga de temporära lagarna har man sett till att man i undantagssituationer kan övergå till undervisning med digitala förbindelser, men även då måste man se till att lärandet fortsätter och att man håller kontakten med eleverna och de studerande. Man har också gjort det möjligt att genomföra yrkesutbildningens yrkesprov på alternativa sätt.

Den utvidgade läroplikten är den största reformen inom utbildningen sedan grundskolan

Läsåret 2021–2022 blir utvidgningen av läroplikten ännu mer konkret. I början av augusti höjdes läropliktsåldern till 18 år och utbildningen på andra stadiet blev avgiftsfri. Samtidigt inleddes folkhögskolornas utbildning som riktar sig till läropliktiga och som är ett sätt att fullgöra läroplikten. Målet är att alla ska avlägga en examen på andra stadiet.

Den unga får stöd i varje ändringsskede, då till exempel studiehandledningen i den grundläggande utbildningen effektiveras. Skolans handledningsskyldighet fortsätter också sommaren efter att eleven avslutat den grundläggande utbildningen och överförs från början av den följande hösten till kommunen, om den unga fortfarande saknar en studieplats. 

Personer under 18 år som i våras avslutade den grundläggande utbildningen var för första gången skyldiga att ansöka om en fortsatt studieplats. Ansökningsskyldigheten verkar ha uppfyllts väl, eftersom hela 99 procent av de 60 000 som avslutade grundskolan sökte till fortsatt utbildning i vårens gemensamma ansökan. Enligt nuvarande uppgifter kommer 97 procent av de utexaminerade att få en studieplats via den gemensamma ansökan.

Ändringar som stöder jämlikhet och välbefinnande träder i kraft i början av augusti

Under det nya läsåret tar man också i bruk bedömningskriterierna för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen i alla läroämnen och i den grundläggande utbildning för vuxna. De nya bedömningskriterierna är en del av en mer omfattande reform av bedömningen som genomförs stegvis, och där bland annat riktlinjerna för bedömningen har preciserats. Målet med reformen har varit att öka jämlikheten i bedömningen och vitsordens jämförbarhet. De nya bedömningskriterierna för slutbedömningen tillämpas för första gången i slutbedömningen för elever i årskurs 9 våren 2022. Arbetet med att förnya bedömningen fortsätter då man på hösten börjar utarbeta kriterier för bedömningen i slutet av årskurs 6.

Första årets gymnasiestuderande får börja sina studier enligt de nya läroplanerna (GLP) som tas i bruk i augusti. De lokala läroplanerna baserar sig på de nationella läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen publicerade i november 2019. Kärnan i de nya läroplanerna är den studerandes välbefinnande och det individuella stödet samt en gemenskapsfrämjande verksamhetskultur. Delområdena inom mångsidig kompetens bildar gemensamma mål för alla läroämnen. I stället för kurser studerar man nu enligt studieavsnitt vars omfattning fastställs med studiepoäng. Studiehandledningen är mer omfattande än tidigare och specialundervisning ska erbjudas dem som har behov av den. Målet är att den studerande i fortsättningen ska få bättre färdigheter för fortsatta studier, arbetslivet och verksamhet i en internationell miljö. 

I augusti inleddes också undervisnings- och kulturministeriets försök med tvåårig förskoleundervisning, som omfattar barn i åldern 5 och 6 år. Utbildningsstyrelsen har för försöket publicerat läroplansgrunder för de kommuner och verksamhetsställen som deltar i försöket. Försöket pågår till slutet av vårterminen 2024. 

Den nya programperioden 2021–2027 inom EU:s program Erasmus+

För Europeiska unionens program Erasmus+ inleddes vid årsskiftet en ny programperiod. Programmets budget på 28 miljarder euro är nästan dubbelt så stor som under föregående programperiod. Programmets nationella kontor finns vid Utbildningsstyrelsen. Den nya programperioden lanseras i Finland i oktober.

Programmet ger möjligheter för läroanstalter och organisationer att samarbeta med internationella partner. Programmet erbjuder också unga, studerande och vuxna möjligheter till internationalisering och finansiering för utbildning, studier eller praktik utomlands. Den nya programperioden har utvidgat elev- och studerandemobiliteten, bland annat med korta mobilitetsperioder för elever i den grundläggande utbildningen och gymnasiestuderande och utlandsperioder utanför Europa för yrkesstuderande. 

Mer information

• Coronasituationen: jurist Laura Francke, laura.francke [at] oph.fi, tfn +358 29 533 1303
• Den utvidgade läroplikten: direktör Kurt Torsell, kurt.torsell [at] oph.fi, tfn +358 29 533 1887
• Grundläggande utbildning och småbarnspedagogik: undervisningsrådet Marjo Rissanen, marjo.rissanen [at] oph.fi, tfn +358 29 533 1776
• Gymnasieutbildning: undervisningsrådet Petri Lehikoinen, petri.lehikoinen [at] oph.fi, tfn +358 29 533 1713
• Yrkesutbildning: undervisningsrådet Kati Lounema, kati.lounema [at] oph.fi, tfn +358 29 533 1262
• Erasmus + -programmet: fr.o.m. 16.8 undervisningsrådet Mika Saarinen, mika.saarinen [at] oph.fi, tfn +358 29 533 8543; före det  programsakkunnig Anna-Maria Strengell, anna-maria.strengell [at] oph.fi, tfn +358 29 533 1798