Europeisk jämförelse visar att finländska grundskoleelever har kortare skoldagar än genomsnittet
De finländska grundskoleeleverna hade läsåret 2020–2021 färre obligatoriska lektioner i jämförelse med de övriga nordiska länderna och Estland. Så här har situationen sett ut redan en längre tid och är densamma fortfarande, även om det totala antalet lektioner ökade i Finland år 2020 för första gången på länge, i och med att språkundervisningen förnyades så att den inleds redan från årskurs ett. Bland alla 39 europeiska skolsystem var Finland på en tionde plats bland länderna som har det lägsta antalet obligatoriska lektioner.
Coronapandemin inverkade på många sätt på undervisningen världen över läsåret 2020–2021. I några europeiska länder minskade även antalet skoldagar och lektioner. Under det värsta epidemiläget förlängde man skolornas lov eller inledde terminerna senare för att förhindra smittspridningen. I Finland gjorde man på nationell nivå inga förändringar i antalet skoldagar eller lektioner på grund av distansundervisningsperioderna som pandemin medförde.
Skolorna i Europa har flest lektioner i modersmål och litteratur
Enligt utredningen som nätverket Eurydice har gjort ger inte enbart en jämförelse av antalet lektioner ett helt entydigt svar, eftersom man i en del länder under skoldagen får uppgifter som i något annat land istället skulle ges åt eleverna som läxor att göra hemma. I utredningen granskas hur stor andel lektionerna i olika läroämnen utgör av alla lektioner, vilket ger en uppfattning om hur olika läroämnen betonas i olika länder. Situationen i de europeiska länderna är ganska långt densamma.
I alla europeiska länder har eleverna flest obligatoriska lektioner i läroämnet modersmål och litteratur. I synnerhet i de lägre årskurserna är modersmålslektionernas andel stor, då läroämnet skapar en grund för färdigheter som de flesta andra läroämnen grundar sig på. I Finland är 23 procent av lektionerna i de lägre årskurserna lektioner i modersmål, medan genomsnittet för länderna i Europa ligger på 25 procent. Flest modersmålslektioner har eleverna i de lägre årskurserna i skolorna i Frankrike, där ämnet utgör hela 38 procent av alla lektioner.
Andelen lektioner i matematik utgör också en betydande del av alla lektioner. I de finländska skolorna utgör matematiklektionerna 15 procent av alla lektioner i de lägre årskurserna. I övriga Europa är andelen i snitt 18 procent.
De naturvetenskapliga ämnenas betydelse ökar i samband med övergången till de högre årskurserna, vilket innebär att modersmåls- och matematiklektionernas andel i förhållande till alla lektioner minskar och de naturvetenskapliga ämnenas andel ökar. I medeltal utgör naturvetenskaperna 13 procent av alla lektioner i de högre årskurserna, och 7 procent i de lägre årskurserna, i de europeiska skolorna. I Finland är andelen ändå större. I de lägre årskurserna genomförs undervisningen i naturvetenskaper i Finland i läroämnet omgivningslära. Ämnet utgör 10 procent av alla lektioner. I de högre årskurserna undervisas naturvetenskaper i form av läroämnena biologi och geografi, fysik och kemi samt hälsokunskap. Dessa läroämnen har en sammanlagd andel på 16,5 procent av alla lektioner.
I utredningen konstateras att mängden undervisning som eleverna får inverkar på hur väl man lär sig olika ämnen. Sambandet mellan antalet lektioner och lärandet samt inlärningsresultaten är ändå inte helt entydigt och ett ökat antal lektioner ger nödvändigtvis inte förbättrade resultat. En viktigare faktor för inlärningsresultaten än antalet lektioner är undervisningens kvalitet. Eleverna utvecklar också många viktiga kunskaper och färdigheter utanför skolan.