Europeiska museer bjöd på inspiration, vision och lärdom

Att besöka museet kan för många fortfarande främst innebära att titta på utställningar. I framtiden kan ett museibesök dock i allt högre grad innehålla att själv vara aktiv och delaktig.
– Det nuvarande museiarbetet står inför utmaningen att förnyas för att göra besökarna delaktiga och bli en samhällspåverkande faktor, säger Arkitekturmuseets tillfälliga direktör Arja-Liisa Kaasinen.
– Till exempel kan olika experters samlingar öppnas för besökarna på andra sätt än genom traditionella utställningar, bland annat genom att göra publiken delaktig på olika sätt. Enligt den nya museilagen är museernas roll i samhället att främja jämlikhet och demokrati. Museerna borde därför också uppmuntra besökarna att hitta sin samhälleliga röst.
Med hjälp av ett Erasmus+-projekt utvecklade en grupp experter från Arkitekturmuseet sitt kunnande inom museiarbete och samlade ihop idéer för att förnya museets kärnutställning. I projektet gjorde experterna under 2019 sju resor till sammanlagt elva museer runtom i Europa.
Man ville också få kunskap från besöksobjekten för att utveckla det planerade nya design- och arkitekturmuseet i Helsingfors.
– Projektets tidpunkt kunde inte ha varit bättre, eftersom man inom den närmaste framtiden kommer att stå inför ett nytt museiprojekt som förenar Arkitekturmuseet och Designmuseet. Vi hittade många goda exempel ute i världen för det nya museets förebyggande konceptarbete, säger Kaasinen.
Europeiska kolleger gav en introduktion till sitt arbete
Som objekt för projektet valdes europeiska arkitektur- och designmuseer, men också vetenskapscentra och bland annat ett historiskt museum. Medlemmarna i arbetsgruppen besökte bland annat The Flanders Architecture Institute i Antwerpen i Holland, Designmuseet i Gent i Belgien, de statliga museerna i Berlin samt MAK och Architekturzentrum i Wien.
Arbetsgruppen bekantade sig med det lokala museiarbetet genom den så kallade jobbskuggningsmetoden. I metoden bekantar man sig med arbetet genom att delta i en yrkesutbildad persons arbetsdag och till exempel genom att delta i dennes arbetsuppgifter.
Arbetsgruppens medlemmar fick bekanta sig med bland annat en workshop för experimentellt publikarbete, där man provade att presentera utställningen med hjälp av en performance, en marsch eller en dansföreställning som engagerade publiken. Dessutom gjorde de övningsarbeten för att bättre inkludera specialgrupper och göra också dem till en aktiv publik.
– Vi fick inte bara bekanta oss med museerna, utan de museianställda släppte in oss i sina egna arbetsgemenskaper, delade med sig av sina kunskaper och gav sin syn på sitt eget arbete på ett mycket öppet sätt. Intensiva diskussioner och att få lära känna människorna där gav oss en djupdykning i museernas historia, även om vi i regel bara tillbringade ett par dagar vid objekten, säger Arja-Liisa Kaasinen.
Behållningen av resorna delades kollegialt. Efter resorna samlades personalen vid Arkitekturmuseet för att gå igenom de viktigaste iakttagelserna från resorna. Arbetsgruppens medlemmar skrev också en gemensam bloggserie om sina resor.
Viktiga nätverk och produktiva interna diskussioner
Det viktigaste resultatet av Erasmus+-projektet var enligt Kaasinen och kommunikationsplanerare Ilona Hildén, som också deltog i projektet, de nya nätverken som stäcker sig över hela Europa. Arkitekturmuseet har nu flera museer i Europa som i egenskap av kollegor är lätta att bjuda in till gemensamma projekt.
– Nätverk och förtroende uppstår bäst när man bjuder på sig själv och delar gemensamma erfarenheter. Så här gjorde man verkligen i detta projekt: det var rörande hur folk på olika museer tog emot oss. Våra europeiska kolleger blev våra vänner, konstaterar Arja-Liisa Kaasinen.
– Det var också överraskande hur mycket man diskuterade samhälleliga och politiska frågor under resorna, funderar Hildén.
Under resorna blev de anställda vid Arkitekturmuseet också bekanta med varandras arbete.
– En viktig faktor för att få projektet att lyckas var att arbetsgruppen hade medlemmar från hela vår organisation, från dem som har hand om våra samlingar och planerar våra utställningar till dem som jobbar med besökarna. Våra interna diskussioner synliggjorde yrkesskickligheten hos kollegor som arbetar med olika uppgifter på ett helt nytt sätt, eftersom resorna gav en bra möjlighet att diskutera och fundera tillsammans, säger Ilona Hildén.
Verktyg för strategiarbetet
Enligt Kaasinen och Hildén uppnåddes de sameuropeiska målen i Arkitekturmuseets Erasmus+-projekt ordagrant.
– Från resorna fick vi en mycket omfattande bild av vad som pågår i det europeiska museiarbetet och kunde genom våra upplevelser observera hur berättelserna från museerna på olika håll i Europa korsar varandra och länkas samman.
Erasmus+-resorna gav verktyg och en strategisk syn på det nya arkitektur- och designmuseum-projektet.
– Ute i världen finns många exempel på hurdan vår framtid tillsammans med designmuseet kan se ut. Objekten gav oss mångsidig inspiration och många synvinklar, säger Arja-Liisa Kaasinen.
Vid Arkitekturmuseet fortsätter utvecklingsarbetet. Under våren 2021 fortsätter planeringen av det nya museet, kärnutställningen förnyas tillsammans med besökarna och intressentgrupper och museets organisation utvecklas.
– Vi har tillsammans med Designmuseet börjat planera ett gemensamt lärcentrum, och även i detta arbete har vi nytta av erfarenheterna och exemplen från Erasmus+-projektet, konstaterar Arja-Liisa Kaasinen.
Vid Arkitekturmuseet är man mycket tacksam för att Erasmus+-projektet genomfördes.
– Det var en fin möjlighet att få bekanta sig med många fantastiska och intressanta objekt som gav konkreta lärdomar i det egna arbetet. Vi uppmuntrar även andra yrkespersoner att ansöka om Erasmus+-finansiering om det finns behov av motsvarande utvecklingsarbete.
Tips för nya projektsökande
Om man som ny aktör planerar ett mobilitetsprojekt lönar det sig enligt Arja-Liisa Kaasinen att följa med vad som händer inom den egna branschen i Europa.
– Det lönar sig till exempel för dem som arbetar i museibranschen att följa det europeiska museifältet och olika museers utställningar, evenemang och annan verksamhet. Vi valde besöksmålen utgående från att personalen själv hade fäst uppmärksamhet vid någon aktör.
Enligt Kaasinen är den egna motivationen viktig när projektet planeras. Det hjälper också om någon redan har personliga kontakter med de mottagande aktörerna eller objekten.
– Det lönar sig också att man diskuterar ingående om vilka alla i organisationen som skulle kunna delta i projektet. Ett mångsidigt perspektiv gav oss mycket.
– Om jag ser tillbaka på Arkitekturmuseets projekt skulle jag kanske undvika att dagarna vid besöksmålet är fulla av program. Det är viktigt att lämna tid för att reflektera över sina egna observationer redan på plats. Vi upplevde att det var viktigt att det vid besöksobjektet fanns tid att bearbeta sina tankar också tillsammans med sin egen kollega, funderar Arja-Liisa Kaasinen.
Museoammattilaiset oppimisympäristöjen kehittäjinä
- Projekttyp: Erasmus+ för vuxenutbildning, mobilitetsprojekt
- Koordinator: Finlands arkitekturmuseum och Stiftelsen för Finlands arkitekturmuseum
- Projekttid: 12/2017–12/2019
- Partnerländer: mobilitet t.ex. i Holland, Tyskland och Österrike
- Finansiering: 14 510 €
Skribent: Elina Jäntti