Nyheter

Kommissionens rapport tar fasta på elevernas och de studerandes välbefinnande under coronapandemin

Aktuellt Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Coronaviruset Internationell jämförelse
Välbefinnandet under coronapandemin är ett centralt tema i Europeiska kommissionens senaste statistiska uppföljning som sammanställts i rapporten Education and Training Monitor. Rapporten visar att man i Finland satsar särskilt mycket på elevernas och de studerandes välbefinnande. Även om pandemin har varit belastande för välbefinnandet, i synnerhet hos studerande på andra stadiet, anses till exempel den finländska yrkesutbildningen vara uppbyggd på ett sätt som har främjat studierna även under exceptionella förhållanden.
Tytöt halaavat käytävällä

I den del av rapporten som berör Finland konstateras att välbefinnandet är en viktig del av de finländska läroplanerna och den dagliga verksamheten i skolorna och läroanstalterna. Därtill presenteras flera återkommande undersökningar och program i anslutning till välbefinnande, till exempel skolhälsoenkäten och planen för mentalvårds- och missbruksarbete, som båda verkställs av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Andra undersökningar och program är THL:s och Folkpensionsanstaltens hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande samt Åbo universitets åtgärdsprogram mot mobbning Kiva Skola. Likaså lyfter man också fram olika utredningar om coronapandemins konsekvenser för studierna och välbefinnandet som gjorts med stöd av undervisnings- och kulturministeriet.  

Enligt rapporten visar en analys av bakgrundsfrågorna till den senaste Pisa-undersökningen att eleverna i finländska grundskolor upplevde mindre mobbning och hade mindre olovlig frånvaro än eleverna i EU-länderna i genomsnitt. 

Finansieringen för utbildningen har ökat en aning 

I rapporten följer man också upp utbildningens finansiering. För Finlands del konstateras att finansieringen för utbildningen långsamt har börjat öka. Ökningen anses delvis kompensera de ekonomiska nedskärningar som gjorts i utbildningen under tidigare år. 

År 2020 ökade utbildningens budget från 6,4 miljarder euro till 6,9 miljarder euro och under 2021 väntas budgeten öka till 7,3 miljarder euro. 

Utbildningsutgifternas andel av bruttonationalprodukten hölls oförändrad åren 2018–2019. Finlands andel är 5,6 procent större än EU:s genomsnittliga andel på 4,7 procent.  

Fortfarande färre barn som deltar i småbarnspedagogik i Finland än i EU överlag

Ett återkommande tema i översikten som gäller Finland är att deltagandet i den småbarnspedagogiska verksamheten traditionellt sett har varit lägre hos oss än i andra EU-länder. Bland barn över 3 år har deltagandet i småbarnspedagogiken ökat med nästan 9 procentenheter sedan år 2010. Finland ligger ändå långt ifrån EU:s genomsnittsnivå. Då deltagandet hos oss låg på 89 procent år 2019, uppgick deltagandegraden i EU-länderna i medeltal till nästan 93 procent. 

I rapporten hänvisas även till den utbildningspolitiska redogörelsen, där man har reflekterat över orsakerna till det låga deltagandet i småbarnspedagogiken. Som orsaker har man bland annat angett hemvårdsstödet och avgifterna inom småbarnspedagogiken. Avgifterna inverkar på deltagandet även om de i Finland är lägre än i de flesta andra länder. En annan faktor som inverkar på deltagandet i småbarnspedagogiken anses vara bristerna i kvaliteten på den småbarnspedagogiska verksamheten som kommunerna ansvarar för.

Finland skiljer sig från andra länder när det gäller yrkesutbildningens och vuxenutbildningens popularitet

Av rapporten framgår att deltagandegraden i yrkesutbildningen i Finland är bland den högsta i EU-länderna. År 2019 deltog dryga 73 procent av alla studerande på andra stadiet i yrkesutbildning. Den stora andelen förklaras med att en betydande andel av examina inom yrkesutbildningen avläggs av vuxna studerande. Många avlägger flera examina under sina karriärer, till exempel i samband med att man byter bransch. För unga som har avslutat den grundläggande utbildningen är gymnasiet fortfarande ett klart mer populärt alternativ än yrkesutbildningen; av den här gruppen fortsätter 54 procent till gymnasieutbildning och 40 procent till yrkesutbildning. 

Coronapandemin har haft stor inverkan på samhället och följderna av pandemin återspeglas på ett märkbart sätt också i utbildningen. Enligt rapporten verkar den finländska modellen för yrkesutbildningen ha fungerat relativt bra i pandemisituationen. Även om pandemin har varit belastande i synnerhet för andra stadiets studerande, har flexibiliteten, examensstrukturen och de individuella studievägarna inom yrkesutbildningen ändå gjort det möjligt att fortsätta studierna, samtidigt som det har varit lättare att anpassa sig till efter restriktionerna under pandemin.

En temporär lagändring för yrkesutbildningens del gjorde det möjligt att genomföra yrkesprov i anslutning till examina även i förhållanden som påminde om verkliga situationer, i stället för genom genuina arbetssituationer och -processer. På det här sättet kunde man främja framstegen i studierna och slutförandet av examina även under de exceptionella förhållandena. 

Sysselsättningsgraden bland 20–34-åringarna som har tagit en examen inom yrkesutbildningen minskade till följd av pandemin: år 2019 var sysselsättningsgraden dryga 80 procent och ett år senare knappa 75 procent.

Finland har det näst högsta deltagandet i vuxenutbildning i Europa. En utmaning är ändå att det hos oss förekommer en särutveckling i deltagandet i vuxenutbildningen: de som har de svagaste basfärdigheterna och som skulle ha den största nyttan av utbildningen är de som mest sällan deltar i vuxenutbildning. Däremot deltar högt utbildade personer i högre grad än andra i vuxenutbildning. 

Högre utbildningsnivå eftersträvas i Finland

I rapporten Education and Training Monitor nämns också Finlands ambitiösa mål om att andelen unga vuxna som har avlagt en högskoleutbildning ska uppgå till 50 procent före utgången av år 2030. För att höja utbildningsnivån krävs att det finns fler studerande, och därmed förutsätter målet också betydande ekonomiska satsningar på högskoleutbildningen. 

Rapporteringen tar också fasta på utmaningarna i anslutning till universitetens förnyade antagningsförfaranden. Den betygsbaserade antagningen har ökat studentexamensprovens betydelse, vilket har haft oväntade följder för de gymnasiestuderandes val av läroämnen och kurser. Då vissa ämnen betonas i de studerandes ämnes- och kursval har till exempel intresset för språkstudier minskat. Utmanande är också att resultatet från studentexamensproven offentliggörs tidsmässigt nära inträdesproven till högskolorna. På det här sättet är det osäkert för de studerande om de kan komma in till utbildning genom den betygsbaserade antagningen eller om de behöver förbereda sig för inträdesprov. 

Rapporten tog också fasta på att även om högskolorna har fler nybörjarplatser än tidigare, är det fortfarande endast en liten andel av de sökande som får en studieplats. 

För Finlands del rapporterades också om att kvinnorna fortfarande är överrepresenterade både bland gymnasie- och högskolestuderande. Kvinnorna söker sig ofta också till branscher som traditionsenligt är kvinnodominerade, till exempel sociala och humanistiska områden. Kvinnornas andel av de utexaminerade inom naturvetenskaper, teknik och matematik (så kallade STEM-ämnen) var dryga 27 procent i Finland, medan genomsnittsnivån i EU-länderna låg överskred 32 procent år 2019.

Education and Training Monitor jämför EU-ländernas utbildningssystem och hur de utvecklats. Målet med uppföljningen är att främja diskussionen om utbildningens nyckelteman och ta fram information som underlag för nationell utbildningspolitik och utveckling. Rapporten innehåller en färsk statistisk översikt utifrån de mest centrala utbildningsrelaterade indikatorerna samt separata redogörelser för varje EU-land.

Ytterligare information

Specialsakkunnig Hanna Laakso, tfn 029 533 1117, hanna.laakso [at] oph.fi