När kvaliteten på internationaliseringen bedöms av jämlikar – i Luovis projekt skapades verktyg för kvalitetsarbete mellan läroanstalterna

Internationalisering har redan i två årtionden varit en central fråga vid yrkesinstitutet Luovi, som erbjuder yrkesutbildning för studerande som behöver särskilt stöd.

”Vid vår läroanstalt har vi internationell verksamhet och kompetens inom många områden. Det är en förmåga att arbeta i ett allt mer internationellt arbetsliv, i nya miljöer och som medlem i ett multinationellt team. Det handlar om att föra fram sina egna tankar på ett främmande språk, kännedom om den egna kulturen och nyfikenhet på världen”, berättar Luovis chef för internationella ärenden, Mari Kontturi.

I praktiken innebär läroanstaltens internationella verksamhet till exempel studentutbyte, arbetslivsperioder utomlands för personalen, projekt, att man tar emot studerandegrupper, nätverk och i framtiden även utbildningsexport, berättar Kontturi.

”Utan att glömma internationalisering på hemmaplan, det vill säga hur internationalisering kan främjas i hemlandet”, berättar Kontturi.

Mer och bättre internationell kompetens

Man ville vid Luovi ta utvecklingen av kvaliteten på internationaliseringen ett steg längre.

När man funderade på kvalitetsarbetet insåg man vid Luovi att den välfungerande peer review som man använde bland de finländska specialyrkesläroanstalterna också kunde utvecklas till ett internationellt samarbete. För detta behövde man skapa verktyg, dvs. i praktiken utarbeta kriterier och utbilda bedömare. Man fick sist och slutligen möjlighet att utveckla peer review-verksamheten i två Erasmus+-projekt som genomfördes efter varandra åren 2014–2016 och 2017–2019.

”Målet var att förbättra kvaliteten, öka synligheten för den internationella verksamheten, stärka den strategiska planeringen och skapa en starkare koppling till hela läroanstaltens verksamhet. När man lyckas med detta innebär det dessutom att personalens kompetens utvecklas”, säger Kontturi.

Den metod för peer review som skapats i projekten handlar om extern utvärdering, där utomstående bedömare utreder läroanstaltens styrkor och presenterar utvecklingsobjekt för den.

Metoden innehåller kriterier och indikatorer som skapats i projekten och som används för att utvärdera läroanstalternas internationella funktioner. Arbetet krävde diskussions- och pilotronder både inom Luovi och mellan projektpartnerna.

”I bakgrunden fanns försök som vi genomförde i våra nationella projekt, men kriterierna och indikatorerna gjordes tillsammans med samarbetspartnerna. I bearbetningen och testningen deltog en stor grupp av läroanstalternas personal.”

Styrkor och utvecklingsobjekt lyfts fram

Projektpartnerna utbildades i hur kriterierna och indikatorerna används och praktisk övning fick man i samband med peer review-besöken. För nya användare av metoden utarbetades anvisningar och utbildningsmaterial, som finns på det senare projektets webbplats.

”Under sitt utvärderingsbesök bekantar sig bedömarna med läroanstalterna genom dokument och genom att intervjua personal, ledning och studerande. Utvärderingsobjektet kan förstås vara vad som helst från läroplanen till ledning, men i vårt Erasmus+-projekt ville vi uttryckligen fokusera på internationalisering.”

På basis av utvärderingsbesöket utarbetar utvärderaren en rapport där man antecknar läroanstaltens styrkor och presenterar utvecklingsobjekt. Arbetet i projektet har varit okomplicerat och praktiskt, säger Kontturi.

"Vid peer review är nyttan ömsesidig. Med hjälp av den kan man lära sig om olika länders verksamhetssätt, organisationskultur och hur internationaliseringen genomförs i praktiken. I det europeiska samarbetet har man dessutom ett språkligt och kulturellt perspektiv.”

Enligt Kontturi börjar det egentliga arbetet dock först efter utvärderingsbesöket.

”Den utvärderade läroanstalten bestämmer själv vad den ska utveckla. Till exempel vid Luovi började man efter en peer review av internationaliseringsstrategin fästa särskild uppmärksamhet vid att informera om personalens möjligheter.”

”Fungerande nätverk och drivkraft”

Enligt Kontturi är dessa två projekt också bra exempel på hur Erasmus+-projekten skapar permanenta partnerskap mellan europeiska läroanstalter och utbildningsanordnare. Vanligtvis håller man kontakt även efter projekten, säger Kontturi.

”I projekten uppstår mångsidiga och fungerande nätverk som är till nytta till exempel när man behöver information från ett visst land. Det är lättare att vända sig till bekanta och man behöver inte tveka att ställa frågor. I de här projekten fick vi ett speciellt förhållande till i synnerhet våra italienska och estniska partner.”

En sorts djungeltelegraf uppstod också. Till exempel under tiden för den här intervjun, i januari 2021, deltog Kontturi i en peer review av en fransk läroanstalt, då man i Frankrike hade fått höra om metoden från Luovis italienska partner.

Många av dem som deltog i projekten hittade man faktiskt också bland bekanta och bekantas bekanta.

”När vi visste vad vi ville, vände vi oss först till våra finländska partner. De europeiska deltagarna hittade vi när vi gick igenom våra egna och våra partners partner”, berättar Kontturi.

Enligt Kontturi strålar det internationella samarbetet i samband med peer review ut till hela läroanstalten och de som arbetar där.

”I en peer review deltar hela läroanstalten i arbetet. Internationaliseringen blir då mycket synlig på många sätt. Och personligen har dessa projekt gett mig enorm motivation och ny drivkraft för det arbete som jag redan länge har utfört.”

Mari Kontturis tips för att utveckla läroanstaltens internationella verksamhet:

1. Delta i webbinarier och informationsmöten om internationell verksamhet. Där får du information och träffar andra aktörer.

2. Skapa kontakter och nätverk med professionella inom internationellt arbete vid andra läroanstalter. De delar gärna med sig av sin kompetens och leder dig vidare. Till exempel under våren 2021 håller Luovi på att ordna workshopar om internationell strategi i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Workshoparna leds av nätverksprojektet ToVET.

Skribent: Matias Manner