Nyheter

Situationen med coronaviruset stärkte det virtuella samarbetet mellan läroanstalterna på andra stadiet och deras internationella partner

Aktuellt Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Erasmus+ Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ Allmänbildande utbildningen Coronaviruset Internationalisering
Coronapandemin medförde att landsgränser stängdes, samtidigt som den internationella verksamheten inom utbildningssektorn ändrades då till exempel den internationella mobiliteten upphörde nästan helt och hållet. En del av verksamheten kunde ändå fortsätta genom virtuellt samarbete. I en färsk utredning som Utbildningsstyrelsen har gjort redogörs närmare för hur situationen sett ut i läroanstalterna på andra stadiet under våren och hösten 2020.
Deltagare på en virtuella möte på datorskärm

De läroanstalterna på andra stadiet som deltog i Utbildningsstyrelsens enkät uppgav att utlandsperioder för studerande och personal är det primära sättet att genomföra läroanstaltens internationella verksamhet. På grund av coronaviruset upphörde verksamheten som omfattade internationell mobilitet nästan i sin helhet, och även annan verksamhet sattes på paus.

Lite mer än en femtedel av läroanstalterna kunde ändå fortsätta med sin internationella verksamhet. Det virtuella samarbetet visade sig spela en viktig roll, och det håller också sakta men säkert på att etablera sig bland de olika formerna för internationell verksamhet.

Virtuellt samarbete redan före coronapandemin

Erfarenheter av virtuellt samarbete finns till exempel inom EU:s program Erasmus+, som är en viktig finansiär för den internationella verksamheten inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Inom Erasmus+ har man utnyttjat virtuellt samarbete vid sidan av fysiska möten, sammankomster och utbyten.

Vid de flesta läroanstalter som svarade på Utbildningsstyrelsens enkät syntes det virtuella samarbetet i den internationella verksamheten åtminstone på planeringsnivå. Av respondenterna hade 37 procent redan prövat på virtuellt samarbete med sina internationella samarbetspartner, och 5 procent av dem upplevde att de till och med hade diger och mångsidig erfarenhet av virtuellt samarbete. En femtedel av respondenterna hade planerat virtuellt samarbete och en lite mindre andel hade inlett pilotförsök. Endast en femtedel av respondenterna hade inte någon erfarenhet alls av virtuellt samarbete.

I synnerhet i gymnasierna, där den internationella verksamheten redan tidigare ofta har grundat sig på virtuell verksamhet, var det naturligt att fortsätta samarbeta med digitala förbindelser även under coronapandemin. De studerande uppmuntrades också till samverkan och kommunikation med utländska studerande via nätet.

Inom yrkesutbildningen satte coronaviruset stopp för lärande i arbetslivet och studier vid läroanstalter som skulle gå av stapeln utomlands, och man försökte utveckla alternativa lösningar för det som inte gick att genomföra som planerat. Det visade sig ändå vara utmanande att motivera de studerande och även lärarna till det internationella samarbetet då utlandsperioderna, som upplevdes som kärnan i verksamheten, inte gick att ordna.

Miljövänlighet och jämlikhet stora fördelar med det virtuella samarbetet

Läroanstalterna som besvarat Utbildningsstyrelsens enkät uppgav att en viktig faktor för att genomföra det virtuella samarbetet är att de har goda samarbetsnätverk utomlands. Insatserna bland dem som ansvarade för läroanstaltens internationella verksamhet ansågs också vara viktiga. Det som däremot upplevdes som utmanande var bland annat att det var arbetsdrygt att ordna virtuella möten och att det saknades anvisningar, modeller och erfarenheter av virtuell verksamhet, vilket inverkade på verksamheten ännu under våren och hösten.

De främsta fördelarna med den virtuella internationaliseringen uppgavs vara miljöaspekten och möjligheterna att främja hållbar utveckling då den fysiska mobiliteten minskar eller uteblir helt. En annan betydande faktor är jämlikheten: allt fler kan delta i den internationella verksamheten som ordnas i den egna läroanstalten. Som motvikt till de bästa sidorna med den virtuella verksamheten kan ändå nämnas att de fysiska mötena med människor och andra kulturer på plats och ställe är inspirerande och något som det lönar sig att hålla fast vid.

Det virtuella samarbetet har kommit för att stanna

Tack vare det virtuella samarbetet ses internationalisering i allt högre grad även som annan verksamhet än internationell mobilitet. I den virtuella verksamheten kan nätverken också sträcka sig till områden som geografiskt sätt ligger väldigt långt borta. Det här är i sig inget nytt, eftersom projektverksamhet redan tidigare har genomförts digitalt och det redan länge har funnits mångsidiga verksamhetssätt för internationalisering på hemmaplan. Situationen med coronaviruset har ändå tydligare lyft fram de här sidorna av verksamheten.

Digitaliseringen får en allt större roll även inom Erasmus+, där man på hösten 2020 genomförde och skapade en grund för en mobilitetsform som kombinerar virtuell mobilitet och en fysisk utlandsperiod. Under den nya programperioden 2021–2027 kommer man i allt högre grad att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen medför i det internationella samarbetet.
Ledande sakkunnig Siru Korkala från Utbildningsstyrelsen tror att det virtuella samarbetet blir en bestående verksamhetsform även efter att man återgått till den normala verksamheten.

– Coronapandemin lämnar sina spår och på lång sikt kan den innebära stora förändringar i verksamhetssätten, de internationella nätverken och deltagargrupperna. Betydelsen av internationellt samarbete ökar då de fysiska gränserna stängs. Å andra sidan finns det också tecken på att situationen med coronaviruset har hejdat i synnerhet de studerandes intresse för fysiska studerandeutbyten. Vi väntar med spänning på hur mobilitetssiffrorna kommer att stiga efter pandemin. 

Kartläggning av formerna för virtuell internationalisering och kunnandet om virtuellt samarbete i läroanstalterna på andra stadiet

Utbildningsstyrelsen genomförde på hösten 2020 en utredning om den internationella verksamheten i läroanstalterna på andra stadiet under coronapandemin. I utredningen kartlades bland annat hurudana förutsättningar läroanstalterna hade för att ordna den internationella verksamheten virtuellt samt vilka virtuella metoder det fanns för att upprätthålla verksamheten.

Utredningen grundade sig på en enkät som besvarades av 80 läroanstalter inom yrkesutbildningen och av 95 gymnasier. Svarsprocenten var 32. Utöver enkäten intervjuades även 6 läroanstalter.